Mördaren i mitt hem – jag blir Sverigedemokrat

Mördaren i mitt hem

Mördaren tog sig in i mitt hem. Jag förstod inte vem han var förrän det var för sent.

För några veckor sedan hade jag ett nära möte med muslimsk fundamentalist och mördare. Han var starkt styrd av hederskultur och sin starka, fanatiska religiösa tro. Mötet gjorde mig oerhört rädd. Maktlös. Trött. Slutkörd. Förtvivlad. Min PTSD förvärrades. Och jag insåg hur skört livet är, hur snabbt man själv egentligen kan bli avrättad brutalt bara för att man är för snäll och godtrogen.

Hur kan en sådan här person ljuga sig till uppehållstillstånd år ut och år in i vårt Sverige? Finns det ingen säkerhet i vårt land? Och hur kan en mördare gå fri från vad han har gjort?

Jag kommer här att redogöra för vad som hände under detta möte samt hur det kunde uppstå.

Startade företag

År 2016 beslutade jag att starta upp ett eget företag efter lång tids arbetslöshet och sjukdom. Jag gick feldiagnosticerad med utmattningsdepression och kroniskt trötthetssyndrom i 11,5 år tills jag själv köpte ett privat kortisolprov för 3.200 år 2011 och som uppdagade att jag hade en tumör i huvudet, en kraftig hormonell rubbning som kunnat leda till döden (kortisolsvikt) samt en osäker levnadsprognos.

Som om det inte var nog, har jag också tagit mig ur en misshandelsrelation där mannen ifråga har bedrivit långvarig häxjakt på mig i många år – vilket har tärt och dränerat mig på energi. Det kan lätt bli så, att man inleder relationer med människor som man känner igen sedan tidigare från tidigare förhållanden. Man förstår inte, att man upprepar ett mönster förrän det är försent. Det har gjort att det tagit längre tid för mig att återkomma till ett normalt liv igen.

Jag har hittills inte alltid dragit vinstlotter med detta liv när det kommer till nära relationer. Jag har upplevt våld. Men jag har också haft fina, respektfulla relationer där jag har upplevt stark kärlek. Jag har älskat tre män genom mitt liv. Men de jag verkligen har älskat och som jag har haft sunda relationer med, har jag tyvärr förlorat av andra anledningar än brist på kärlek.

Min sjukdomsbild

Man kunde inte göra något åt själva tumören, för att den sitter så illa till. Men den är ännu ganska liten och den växer sakta och den har förmodligen funnits där ända sedan ungdomen, tror läkarna. Det finns en teori om att det hedersvåld, våldtäkt och familjevåld jag genomgick i ungdomen, chockade mig så svårt att den hormonella rubbningen uppstod och gav grogrund till – tumören.

Förr eller senare kommer den att ta mitt liv, men just nu kämpar jag på för att överleva så länge som möjligt och det skulle inte förvåna mig om jag faktiskt trots situationen ändå blir gammal. Då, år 2011 då jag fick min diagnos, sade läkarna att jag förmodligen har mellan 3-35 år kvar att leva men att man inte kan säga exakt prognos eftersom tumören kan vara nyckfull likväl som den också kan avstanna i tillväxten och leda till att jag ändå får ett långt liv. Det var lite om min sjukdomsbild.

 

Sjukdomsbeskedet blev min väckarklocka

Men vet ni vad som händer när man får ett besked om att man lever med osäker levnadsprognos? Jo, man inser plötsligt, att man kanske inte har levt full ut och att man verkligen vill leva den tid man har kvar. Dopaminmedicinen som jag också måste äta för att reglera hormonerna och för att jag inte ska få kortisolsvikt, gör mig också djärvare. Jag vågar mycket mera.

Som t ex att starta upp eget företag trots att jag var sjuk. Jag tog chansen, för detta samhälle tenderar ju att kasta bort sådana resurser som jag egentligen är. I detta samhälle har jag inget värde för att jag råkar ha ett hål i CV, oavsett om det är jag själv eller sjukvårdens brister som orsakat det. För det var faktiskt så, att jag började be om att få göra ett kortisolprov redan år 2003. Jag bad 4 olika VC-läkare om att få göra det provet, men förnekades det hela tiden ända fram till slutet av 2010, då jag köpte provet själv. Hade jag inte köpt det provet, hade jag förmodligen inte levt idag. Bara det visar, att det är meningen att jag ska överleva och att jag har mer att uträtta i detta liv.

 

Föreläsningar om hedersvåld och våldtäkten

Jelina Marianne Jordhén våld
Jag såsom 16-åring och jag såsom vuxen.

Åter till år 2016. En del av mitt företag handlade om att föreläsa om hedersvåld, sexuellt våld och familjevåld utifrån min egen historia, påbyggd med en del fakta och lullull och mina egna reflektioner som jag gjort sedan jag utsattes för detta våld i min ungdom. Jag byggde en egen hemsida runt detta samt startade upp en företagssida på Facebook. Och det blev fler och fler följare på min företagssida på Facebook. Det går inte att gå in i den branschen utan att riskera att samtidigt få kontakt med muslimska fundamentalister och förövare av hedersvåld. Det går inte att veta, om den du samtalar med är offer – eller en mördare.

Diskussionerna var många. Jag tampades både med högerhögerextrema som försökte få ut sin propaganda på min företagssida vilket jag sade ifrån om, då det trots allt var min företagssida. Och jag tampades med rädda men argumentationslystna vänsterradikala som trodde att jag skulle starta ett tredje världskrig för att jag gick ut och berättade min egen historia. Jag försökte förklara att så stor och betydelsefull är jag inte. Och jag hade mängder med konversationer med – muslimer. Muslimer som utgav sig för att vara offer. Muslimer som berättade om hedersvåld och hur förtryckta och rädda de var. Men ingen sade rakt ut mer än den man som tog sig in i mitt hem – att de var mördare.

Följare på sociala media

Jag har haft social kontakt med folk från Norden, Europa, hela Nordafrika (arabiska regionen), Mellanöstern, Afghanistan, Pakistan och Indien. Det har varit mitt arbetsfält dessa år. Konversationerna har varit omfattande och jag har fått mycket kunskaper om hur det är i många andra länder. Jag har också medverkat i en artikel i Marockos största onlinetidning Hespress samt i lokalpress här i Sverige.

För ca 2 år sedan började en irakisk muslimsk man följa min företagssida. Han påstod sig ha fått fly för att inte bli mördad för att han varit Saddam Husseins konstnär. Han började kommentera på mina inlägg och hade alltid en ödmjuk inställning. Vi började chatta via Messenger med varandra lite från och till och följde varandras utveckling. Till slut lade vi även till varandra som vänner på våra privata konton. Han fortsatte att kommentera mina inlägg på ett ödmjukt sätt. Jag kunde aldrig för mitt liv tro att han var en mördare. Nu vet jag bättre.

I början av förra året, hade vi kontakt över Messenger precis då han satt på en buss på väg hem till Karlstad från Stockholm. Han hade ångest efter att ha varit på förhör för att förnya sitt uppehållstillstånd. Jag kan inte reglerna runt uppehållstillstånd tillräckligt bra, men fick veta att han brukade få förnya uppehållstillståndet en gång om året och att han då kallades in på förhör. Jag reflekterade inte mer över det just då.

Kontakt med andra muslimer

Nasrin

Samtidigt hade jag kontakt med andra immigranter och jag hade hjälpt en av talibanerna dödshotad afghansk muslimsk kvinna att överleva i ett år. Vi hade pratat om reglerna i Sverige och då vet jag att vi kollade upp att man efter att ha haft arbets- och uppehållstillstånd i Sverige i 5 år kan söka permanent uppehållstillstånd. Jag äskade pengar till henne från en svensk organisation som hjälper tidigare anställda av svensk stat, men som hamnat i ekonomiskt trångmål. Jag satt och överförde dessa pengar med jämna mellanrum till henne i Indien så att hon skulle kunna överleva rent ekonomiskt och jag hade daglig kontakt med henne i ett års tid. Jag stred verkligen för att hon skulle få hjälp från Fredsbaskrarnas projektgrupp Tolkarna till ett uppehållstillstånd och arbetstillstånd här i Sverige och tanken var att hon då i början skulle bo inneboende hos mig och min son.

Men Tolkarna gillade inte att jag pressade dem till att agera och precis när Nasrin kom till Sverige, villkorade de att om hon skulle ha fortsatt kontakt med mig, skulle de sluta att hjälpa henne. Det var i alla fall det hon sade till mig. Kanske var det hon själv som bara utnyttjat mig hela året, och att hon sedan helt enkelt lurade mig och gjorde sig av med mig så snart hon fått det hon ville? Jag vet inte. Det vet väl bara Tolkarna och hon om de läser detta. Någon av dem var det i alla fall som såg till att jag och hon inte skulle ha fortsatt kontakt med varandra när hon väl kommit till Sverige. Vi hade pratat mycket om självmordbombare, Om oskyldigt mördade och dödade. Om hemska händelser. Om hur vanligt det var att kvinnor våldtagits eller dödades i hennes hemland. Hela samhället verkade vara en enda stor våldshärd. Och om det finns mycket våld, där människor dödas, finns det också förövare, dvs mördare.

Jag har hjälpt andra

Jag har hjälpt flera andra muslimer såväl som icke-muslimer som bett mig om hjälp. Jag har velat vara en stark humanist och trott på deras oskuld. Och där har jag ju varit extremt lättlurad och naiv.

Vid ett tillfälle gjorde en rysk flygplanskapare en vänförfrågan till mig på Facebook. Jag hade då lärt mig att alltid kolla upp alla som gjorde vänförfrågningar till mig och det var ett 70-tal av mina kontakter som hade lagt till honom som vän, utan att veta att de hade att göra med en rysk flygplanskapare som var på väg till Sverige för att hämnas. Han hade synen att det var Sverige och svenskarnas fel att han hade blivit tagen på Arlanda i samband med en flygplanskapning och att han hade fått avtjäna 12 års fängelse i Ryssland medan hans fru hade fått avtjäna 6 år såsom hans medhjälpare under flygplanskapningen. Jag messade flygplanskaparen för att fråga varför han ville bli vän med mig och vi hade en kortare konversation. Jag frågade bland annat om han förstod hur destruktivt beteende han hade? Han hade då länkat ut en film som hans dotter spelat in och lagt ut på Youtube och där hon kraftigt anklagade Sverige för att hennes föräldrar hamnat i ryskt fängelse. De rannsakade inte sitt eget beteende alls och att föräldrarna faktiskt kapat ett flygplan och bombhotat Arlanda.

Man får vara med om mycket när man såsom kvinna är för karismatisk, extrovert och dynamisk i sitt företagande. Visst har jag varit med om mycket spännande också, men ibland hade jag nog helst velat slippa vissa delar. Man drar till sig en del udda personligheter. Jag hörde av mig till NOA och informerade om att han var på väg till Sverige igen. Och jag kontaktade mina vänner på FB och upplyste dem om vem han var. Samtliga utom fd justitiekansler och HD-domaren Göran Lambertz valde att ta bort den ryska flygplanskaparen från sin vänlista. Göran Lambertz svarade mig att han valde att ha honom kvar för att han tyckte att han var en intressant person att följa. Jag kan inte säga annat än att Lambertz hade skinn på näsan som vågade fortsätta ha kontakt med den ryske flygplanskaparen.

 

Mördaren dolde sitt rätta jag

Mördaren sade åt mig att han varit här i 10 år. Där borde jag ha dragit öronen åt mig och tänkt till lite, att han kanske inte är den han utger sig för att vara. Jag tänkte inte ens på att googla upp hans namn. Nu efteråt, inser jag att han måste ha varit misstänkt hela tiden, eftersom han bara får ettåriga uppehållstillstånd. Precis som imamen i Gävle. Men jag tänkte helt enkelt inte på det utan lät mig styras av mitt hjärta och välvilja att finnas till och hjälpa andra människor.

Hursomhelst satt jag och chattade med honom när han hade stark ångest efter sin utfrågning i Stockholm. Han tackade mig och sade, att utan vår kontakt, hade han nog inte klarat av den resan hem. Därefter hade vi bara sporadisk kontakt och han kommenterade regelbundet på mina inlägg på Facebook. Men han skrev aldrig något underligt som gjorde att jag kunde förstå att han inte hade rent mjöl i påsen.

Mördare
Genom att måla mitt porträtt utifrån en bild jag hade publicerat på mig själv såsom artist på nätet, kunde mannen säga att han målat mitt porträtt och personligen ville leverera det till mig. På så sätt tog han sig in i min bostad – där han berättade om hur han skurit halsen, nacken och huvudet av sina släktingar. Detta var det porträtt han levererade till mig – på mig. Ett porträtt som jag inte ens vill ha i min lägenhet nu, för att det påminner mig om det groteska våld han beskrivit för mig. Jag har valt att byta utseende efter detta.

 

Mördaren påstår sig vara Saddam Husseins konstnär

Mannen ifråga sade sig ha varit Saddam Husseins konstnär. Under förhören för att få sitt uppehållstillstånd förlängt, har han konstant ljugit och sagt att han avskydde Saddam Hussein. Det är en lögn. Likaså säger han fortfarande att han varit i Sverige i 10 år. Det är också en lögn. Redan år 2016 sade han i en intervju i Expressen, att han varit i Sverige i 10 år, fick jag senare veta, då jag var upp till polisen och underrättade om vad som hänt.

Kraven på GDPR skyddar inte bara dig och mig utan också förövare

Det rör sig om en muslimsk fundamentalist som vi kan kalla för mördaren. GDPR trasslar ju till det väldigt mycket i sådana här fall, och jag får väl inte skriva ut vad han egentligen heter även om jag har hela hans korrekta namn såväl som hans påhittade namn här i Sverige och på sociala media.

Mördaren ville måla mitt porträtt

Mördaren hörde av sig i höstas och bad mig skicka några foton på mig, för att han ville måla mitt porträtt. Jag valde att inte skicka över några bilder till honom. Då hade jag mängder med bilder av mig ute på sociala media, dels på grund av mitt företagande men också för att jag också är lite hobbyartist och gör både musik och spelar teater. Jag ville inte ställa mig i tacksamhetsskuld till någon jag egentligen inte kände och jag ville verkligen inte trassla in mig i något jag inte kunde ta mig ur. Därför höll jag distans.

 

Mördaren krävde personlig leverans av porträtt på mig

I april 2019 hörde mördaren av sig igen. Han sade att han hade målat mitt porträtt och att han personligen ville leverera det till mig. Mördaren bor i Karlstad och tänkte alltså leverera porträttet till mig i Linköping, där jag bor. Jag blev lite ställd. Hur säger man nej i ett sådant läge? Då visste jag ännu inte att han var en mördare.

Säljpsykologin att skänka något för att värva kunder

Vi bestämde att han skulle komma ner och hälsa på och på grund av avståndet, skulle ha få sova över i min sons rum. Han skulle stanna torsdag–lördag, dvs sova två nätter här hos mig i Linköping. Det är så jag är fostrad och har fått lära mig, att man ska vara artig på det sättet. Det är ju också svårt att avvisa någon som kommer och ger en en gåva, det vet ni ju själva säkert om säljpsykologin som t ex Hare Krishna använder sig av ute på stan, när det ger något åt dem de tar kontakt med. Mördaren gjorde likadant. Han ville ge något till mig. Och han sade att han varit Saddam Husseins konstnär, vilket naturligtvis gjorde mig lite nyfiken på hur han målat av mig.

Mördaren ville ej lämna mitt hem

Jag talade om att jag hade en sjukgymnasttid på fredagen den veckan och han ville absolut komma redan på torsdagen till mig. Jag sade åt mördaren att han fick antingen följa med till sjukgymnasten eller gå ut på stan den stund jag var där. Men när fredagsmorgonen kom, vägrade mördaren att lämna lägenheten. Jag var stressad och kände mig trängd, det slutade med att jag tvingades lämna honom ensam i min bostad och med min katt medan jag skulle på behandlingen. Det kändes inte bra. Och det kändes definitivt inte bra, när jag kom hem och det visade sig att mördaren hade varit inne i mitt sovrum och bäddat min säng.

Mördaren med bristande renlighet

Vi samtalade mycket den dagen. Det visade sig att mördaren hade strikta regler för att be. Tvätta händer och fötter tre gånger vardera inför varje bönestund men bara duscha 1 gång i månaden. Och naturligtvis gav mördaren mig hårlöss för första gången i mitt liv, för att jag kramade honom välkommen och hej då. Mördaren gick upp kl 04.00 för att be på natten. Och han bad högt. Både stående och sittandes.

 

Mördarens syn på Noaks ark

Mördaren
Mördarens gillade inte att jag sade vad jag såsom historiker tror hände runt Noaks Ark.

Mördaren berättade för mig, att när Noak hade byggt sin ark, hade det varit översvämning över hela jorden och att arken hade varit sååå stor, att alla jordens djur och människor rymts på den. Jag såsom historiker svarade honom, att på den tiden, visste man inte ens att jorden är rund och man kunde inte förflytta sig längre sträckor. Förmodligen handlade Noak-historien om att Eufrat och Tigris hade översvämmats och att man räddade det som gick. Mördaren tittade storögt och häpet på mig. Han gillade inte min förklaring.

Mördaren berättade om ”Mohammeds” profetia

Sedan berättade han en annan märklig historia. Han sade, att Mohammed hade givit en profetia på 600-talet om att när den nya världen (dvs USA) skulle anfalla den gamla världen (dvs Irak), skulle den gamla världen förändras. Och solen skulle börja gå upp i väster och ner i öster.

Jag frågade mördaren lite betänksamt och undrande, att USA har ju redan krigat i Irak. ”Ja”, svarade hand. ”Och än så länge har ju inte solen börjat gå upp i väster och gå ner i öster?”. ”Nej…”. ”Ok”, sade jag.

Mördarens fanatiska religiösa tro

”Och hur skulle det där med solen kunna ske? Jorden snurrar runt sin egen jordaxel och jorden i sig är en av flera planeter som snurrar runt solen. Vad skulle krävas för att solen skulle kunna börja gå upp i väster och ner i öster? Och varför skulle hela vårt planetsystem ändra bana och mönster för att USA möjligen anfallit Irak?” Mördaren tittade då på mig med mycket intensivt hätska ögon. Jag köpte helt enkelt inte hans fundamentalistiska profetia. Jag tror att jag är lite mer utbildad än att gå på något sådant. Han blev arg över att jag ifrågasatte det han sade, men han gjorde mig inte illa på något sätt.

 

Pinuppa

Mördaren bad om att få några ytterligare foton på mig för att kunna måla en helkroppsbild på mig. Han bad om nakenbilder, vilket jag sade nej till, sådant ger jag aldrig ut på mig sade jag. Men jag kunde ta några bilder på mig där jag är klädd såsom en pinuppa. Leende och glad. Mördaren fick lämna mitt sovrum medan jag klädde om och därefter fick han se på medan jag fotade mig själv. Vi såg igenom bildserien och jag valde ut de bästa bilderna som jag förminskade och skickade till honom över Messenger.

Mördaren ville ha mina originalbilder

Mördaren försökte yrka på att få bilderna i originalstorlek vilket jag talade om är alldeles för stora filer för att jag skulle kunna skicka dem till honom över internet. Jag ville inte heller ge ut originalen på mig själv och som jag själv fotat. Det är jag som är ägare till bilderna trots allt. Men jag frågade honom om han samtidigt kunde tänka sig att måla ett porträtt av min son, om jag gav någon bild på sonen till honom. Ja, det kunde han. Jag messade över några bilder på min son från då han var 9 år gammal, nu är sonen 14,5.

 

Mördaren närfilmade mig

Jag tänkte att jag kunde spela och sjunga lite för honom. När jag satte mig vid pianot för att spela, gick mördaren på ett mycket närgånget sätt med sin mobilkamera och filmade min kropp från huvud till tårna där jag satt. Jag blev så störd av detta, att jag inte kunde fortsätta spela. Han höll mobilen ungefär 15-20 cm från min kropp hela vägen från huvud ner till tår. Det var obehagligt. Jag har aldrig varit med om att någon annan varit så närgången. Jag bad honom sluta.

 

Mördaren närfilmade mitt hem

Han skrattade bara över det. Och mördaren vred därefter runt och började gå och närfilma allt i mitt vardagsrum. Precis allt. Han dokumenterade mitt hem. Jag blev bestört. Jag bad honom sluta, men han bara skrattade och fortsatte. Jag kände obehag. Vem var han? Varför hade han bjudit in sig själv på detta sätt till mig? Han berättade att han laddat ner alla bilder jag hade lagt upp på internet – till sin dator. Jag började känna ett växande obehag. Herregud, mördaren skulle sova ytterligare en natt hos mig. Jag var ensam med mördaren. Ingen kunde rädda mig, ingen kunde rycka in och hjälpa mig. Hur skulle jag kunna sova med den mannen i min sons sovrum nattetid?

 

Mördaren hade bristande kunskap i bordsskick

På kvällen när jag lagade middagen, satt mördaren vid bordet och betraktade mig medan jag lagade maten. Han sade att jag verkade vara duktig på att laga mat, och det tror jag väl att jag är. Jag är naturligtvis ingen mästerkock, men de flesta brukar tycka att det jag lagar är gott. Jag dukade fint åt oss, men visste att det var onödigt, för han visste inte i vilken ordning man håller besticken. Mördaren åt genomgående all mat han tog åt sig, med en enda gaffel och han tog upp att de i hans familj alltid bara ätit med händerna. Han visste inget om västerländsk bordsetikett. Jag dukade fint för blinda ögon men gjorde det ändå för min egen skull. Han åt inget kött eller fisk, endast ris och arabiskt bröd samt drack vatten. En mycket näringsfattig kost, med andra ord.

Mördaren hyllade de stora despoterna

Mördaren berättade om hur han tecknat för en tidning och att Saddam Hussein hade kallat in honom efter att ha sett hans teckningar. Saddam Hussein ville att mördaren skulle måla hans porträtt. Mördaren berättade om hur han efter att ha målat porträttet utifrån ett foto, hade blivit tillsagd av Saddam Hussein att hämta en låda som stod på ett bord i ett rum bredvid. Lådan innehöll mycket pengar. Mördaren och hans familj blev rika på det sättet, påstår han.

 

Mördaren beskrev Saddam Hussein

Mördaren beskrev Saddam som en härlig man med mycket humor och pondus. Och han sade att Saddam Hussein själv aldrig gick ut offentligt för att hålla tal, utan att han alltid sände ut andra som liknade honom för att inte riskera att själv dödas. Mördaren berättade att han trodde att Saddam Hussein inte alls hade dödats utan flytt till Castro på Cuba. Och han hyllade Saddam Hussein, Castro, Stalin och Mao Tse Tung, där han satt i mitt kök och pratade. Jag sade, att det är ju få som inte vet vilka de stora diktatorerna varit. Jag undvek att gå i klinch med honom, lät honom prata och höll bara med. Försökte få timmarna att gå.

Mördaren styrd av hedersvåldstänkandet

Mördaren började därefter berätta en otrolig historia. Om hans far, som var kurd och hans mor som var arabiska. Om hur hans farbror hade bott med sin familj rakt över gatan i Mosul. Farbrodern hade fått 9 söner och en dotter och när dottern och mördaren hade kommit upp i tonåren, började hans kvinnliga kusin springa över till mördaren för att fria. Mördaren hade bett henne att låta bli av rädsla för att hennes bröder skulle mörda honom, men hon hotade med att ta livet av sig om han inte skulle fortsätta träffa henne.

Mördarens kvinnliga kusin blev knivhuggen i magen

En dag när den kvinnliga kusinen skulle springa hem, sprang en av hennes bröder fram och stack en kniv rakt in i magen på henne gång på gång. Hon segnade ihop. Mördaren frågade sin kusin vad han gjort. Kusinen sprang från platsen. Mördaren lyfte upp sin kvinnliga kusin och bar ut henne på gatan, hon blödde ymnigt och han trodde att hon skulle förblöda. Precis då kom en polisbil körandes. Hon hamnade på sjukhus och Mohammed togs in på förhör.

 

Mördaren ljög för polisen

Mördaren sade aldrig att det var hans kusin och kvinnans bror som stuckit en kniv in i henne. Han ljög och sade att han inte visste vem det var, att det bara var en okänd som hade passerat. Han släpptes. Men så fort han kom hem, gick hans manliga kusin som skadat kvinnan och sköt mördaren rakt in i magen. Mördaren hamnade på sjukhus, hans kusin i fängelse.

 

Mördarens kusin halalslaktade sin fru

Kusinen bad sin fru att smuggla in en kniv till henne. När hon överräckte kniven till honom, kastade sig kusinen upp i fängelset och skar halsen av sin fru. Hon förblödde på plats.

 

Mördaren framställde sig som offer

Så långt framställde mördaren sig som ett offer. Fram tills dess i historien, var han ännu ingen mördare. Hans kvinnliga kusin var ännu ett offer. De hade ett val, men de valde en mycket svart väg att gå. De hade kunnat välja att fly och att gå under jorden. Flytta långt bort därifrån. Men de stannade kvar.

 

Mördaren tänkte i döda-termer

Mördaren sade till mig där han satt på andra sidan av köksbordet, att om 10 män tänker göra illa en kvinna, försvarar man henne. Jag svarade honom utifrån mitt perspektiv att om någon försöker göra illa min son eller mannen jag älskar, skulle jag också försvara dem. ”Du är en mycket märklig kvinna…”, sade mördaren och tittade intensivt begrundande på mig.

Där jag menade att jag försvarar, menade jag att jag gör det genom att gå in och försvara i argumentation eller till och med slåss för någons skull, eller hoppa in emellan för att bryta våld. Men han tänkte i döda-termer. Jag tänkte aldrig i termer av att döda. Så långt har jag aldrig behövt gå.

 

Mördaren halalslaktade sina kusiner och farbror

Mördaren kastade sig plötsligt upp från sin stol på andra sidan köksbordet. Han frågade vart jag hade mina köksknivar. ”Woah, woah woah!”, sade jag lugnande till honom och visade med händerna och armarna att jag ville att han skulle ta det lugnare. Mördaren hittade tack och lov inte mina köksknivar. Jag var tacksam att jag inte längre hade dem hängande på en magnetlist i köket, utan numera har dem i två lådor. Med sin begränsade bordsetikett förstod inte mördaren vart jag förvarade dem, tack och lov.

Mördaren utförde bestialiska mord

Men mördaren ställde sig en meter ifrån mig och berättade om hans kusiner. Han visade i luften hur han hållit upp deras huvuden genom att fatta tag i deras hår, därefter skurit halsen, nacken och huvudet av en efter en av dem. Mördaren sade, att kusinen som hamnat i fängelset, hade han jagat upp i bergen, där kusinen hade frusit ihjäl. Men att av 9 kusiner totalt, hade han avrättat 7. Jag vet inte om han även skar halsen, huvudet eller nacken av sin farbror. Men mördaren beskrev hur han svängt runt huvudet på en av de avrättade så att blodet från huvudet hade stänkt ut på åskådarna.

 

Min reaktion på det våld mördaren utfört och njöt av att tänka på

Vad blev min reaktion under denna fasansfulla historia? Hade mördaren sagt och visat att han var ett offer i situationen rakt igenom hela berättelsen, hade jag inte dömt honom. Men han gjorde ett stort misstag i sin berättelse. Han visade extas och lust i sina ögon och han flämtade av extas och njutning, när han berättade om hur han skurit halsen, huvudet och nacken av sina släktingar. Han njöt av det. Han är en förövare och en kallblodig mördare.

 

Muslimsk fundamentalist ljuger sig till förnyat uppehållstillstånd en gång per år

Mördaren har till svenska myndigheter påstått att han sökt uppehållstillstånd i Sverige för att han varit Saddam Husseins konstnär och därför har ett pris på sitt huvud.

Egentligen vet vi inte om han verkligen har varit Saddam Husseins konstnär. Det porträtt jag har fått på mig, har fel proportioner på flera sätt mot hur jag ser ut på fotografiet han målat av och hur jag ser ut i verkligheten. Däribland har han gjort hela mitt huvud totalt runt som en boll och jag har en kort och kraftig hals på hans målade porträtt, såsom om jag hade ätit väldigt mycket anabola sterorider. Han utgår alltid från ett fotografi när han målar och klarar alltså inte av att måla av någon som sitter framför honom. Skulle Saddam Hussein verkligen ha nöjt sig med någon som gör sådana missar?

 

Muslimsk fundamentalist har sitt största hot i den kusin som vill hämnas sin familjs död

Jag betvivlar att mördaren verkligen är hotad till livet såsom Saddam Husseins konstnär, såsom han påstår. Det finns säkert mängder med Saddam Husseinhatare i Sverige och som lätt skulle kunna spåra upp denne man, med tanke på att han dels lägger ut videos från då han målar porträtt – på youtube och han länkar dem vidare ut på Facebook.

 

Om man lever under dödshot, varför medverkar man då i en offentlig artikel i svensk tidning?

Redan år 2016 sade mördaren i en intervju i Expressen att han var dödshotad för att han varit Saddam Husseins konstnär. Om man nu lever under dödshot, varför är man beredd på att medverka i en artikel i Expressen, talar om vem man är och vart man lever? Den artikeln kan lätt spridas över hela världen såvida Expressen inte blockar den i vissa länder. Det var det som hände afghanska Nasrin, att hennes intervju som publicerats i Expressen, nådde talibanerna i Afghanistan. Här i Sverige kan varje individ spåras oerhört lätt genom eniro. Man kan till och med spåra en individ till exakt rätt lägenhet som denne bor i.

 

Kusinen vid liv

Det största hotet mördaren egentligen har, är att han inte lyckades ta livet av sin sista kusin i farbroderns skara. Den kusinen vill förmodligen utkräva hämnd. Det är så det fungerar i hederskulturen. Och vet ni, dessa ständiga mord som pågår bland männen i hederskulturen, dokumenteras inte ens av WHO. Det är bara de mördade kvinnorna som dokumenteras i den mån det går. Oftast saknas statistik över detta just i de områden där hedersmord har ett starkt fäste, såsom i Mellanöstern.

 

Hur vågar jag berätta, med en mördare som kan vilja hämnas?

Nu undrar ni säkert hur jag vågar berätta vad som hänt. Ja ni, jag lever nu med ett hot om att komma till skada, för att jag ratat mördaren ifråga. Mördaren har ringt och skällt ut mig för att jag blockat honom på Facebook, men händelsen med denne man var droppen som rann över för mig. Jag lämnade Facebook helt, för nu orkar jag inte mer fler sådana här turer. Mördaren ifråga har skickat ett porträtt på min son, ritat med akvarellfärg på vanligt tunt ritpapper. Med porträttet på min son, kom ett överparfymerat kärleksbrev, som är skrivet på ett fanatiskt sätt.

 

Polisen är underrättade

Jag har underrättat polisen i Linköping om detta, då mördaren ifråga har kontakter vid moskélokalen vid Abiskorondellen, som ligger bara ca 800 meter från vårt hem och 400 meter från min sons skola. Jag har fått rådet att vara beredd på att slå 112. Just nu håller både jag och min son oss på avstånd till alla muslimer.

 

Aldrig igen lita på en muslim

Aldrig igen kommer en okänd muslim att komma in i min bostad. Jag trodde den mördaren om gott och att han verkligen var ett offer för omständigheter. Jag kan ha muslimer som kollegor och jobba med muslimer på olika sätt, men mitt hem är min borg och där måste jag kunna få känna mig trygg.

Jag har också insett, att i de flesta kontakter jag har haft med hutlöst många muslimer under de sista åren, går ett mönster igen. Mönstret med psykologiska försvaret att förneka det man gjort, stark skuldbeläggning av andra för det man själv orsakat – och dessa ständiga lögner som återkommer gång på gång som en röd tråd i de kontakter jag haft sista åren. Jag har givit muslimer en chans och jag satsade hela mitt kapital på detta – för att jag själv skulle kunna bilda mig en uppfattning om muslimer. Nu har jag gjort det. Mina egna erfarenheter samstämmer med vad många andra säger om just muslimer. Är det att vara rasist? Eller att säga den rena sanningen?

Jag kan inte avgöra vem som är mördare

Jag kommer aldrig igen att våga lita på en muslim. För jag kan inte längre avgöra vem som är offer – och vem som är förövare. Jag kan inte avgöra vem som egentligen är en mördare. Och det är ju just detta som är ett stort problem i dagens Sverige. Vi svenskar är så godtrogna och vi har så lite vetskap om hur andra människor fungerar och lever sina liv. Muslimsk och svensk kultur står allra längst ifrån varandra.

Hederskulturen fyllt av våld

Hederskulturen i sig är fyllt av våld. Vi vill gärna tro alla människor om gott. Men alla människor är inte godhjärtade och har goda intentioner. Det finns människor som känner njutning vid minnet av hur de har dödat andra människor. Och dessa människor finns nu mitt ibland oss här i Sverige, utan att vi förstår det riktigt. Offer och mördare kommer in på samma villkor i vårt land.

 

Jag såg filmen om mordet på den danska turistkvinnan

Jag var en av dem som såg filmen om den mördade danska, kvinnliga turisten i Marocko. Jag tycker ärligt talat att det är synd att polisen såg till att ta bort den filmen från sociala media. Det hade varit bättre att den hade fått vandra runt och att så många som möjligt hade fått se den typen av våld, hur det verkligen går till när någon får hals och huvud avskuret. Skräcken när de förstår vad som är på väg att ske. För den kvinnan såg kniven komma.

Och jag kommer alltid att minnas den scenen. De som använder detta bestialiska sätt att mörda, de har inga hämningar i den typen av våld. De är verkligen rena, bestialiska mördare. Precis som denne man, som jag låtit kalla Mohammed. När ska vi svenskar och européer förstå vad vi har givit oss in på?

Att leva i ovisshet tär

Jag kommer naturligtvis inte att få veta, om polisen har tagit tag i situationen och utvisat denne mördare från Sverige. Jag lever i total ovisshet och jag vet att jag kan råka illa ut, för att jag har varit gästvänlig och godtrogen och trott människor om för gott. Men det är slut på det nu. Jag kommer inte att göra om samma misstag en gång till.

Och förstår jag att någon tänker skada mig eller min son allvarligt, kommer jag att försvara mig och min son. Om jag hinner. För att dödas med kniv, det går fort.

 

Hur andra krävt att jag ska hålla tyst om det våld jag utsatts för

En jobbcoach har sagt åt mig, att jag inte får skriva och berätta offentligt om vad som hänt, för det skulle ju diskreditera muslimer och spä på konflikterna mellan svenskar och muslimer. En läkare har talat om för mig att mina reaktioner är obefogade. Hela detta samhälle verkar vara totalt uppochnedvänt just nu. Om man inte ska få reagera på en sådan här händelse, när ska man då få göra det? När det redan är för sent???

 

Självbevarelsedrift

Den som inte utsatts för denna typ av våld och mördare i sitt hem, kan kanske inte förstå vidden av det. Men den som utsatts och vet hur det kan gå till, styrs nog lika mycket som jag av sin självbevarelsedrift. Ni immigranter som har erfarenhet av detta hemska våld, jag lider med er. Ni som är de verkliga offren.

 

Aldrig igen jobba med hedersvåldsfrågor

Jag vill inte ha att göra med muslimska fundamentalister i fortsättningen. Ej heller med de som styrs så starkt av hedersvåld. Det får vara nog nu.

Jag har redan fått min beskärda del. Jag har starka minnen och PTSD från ungdomen, då jag utsattes för hedersvåld och som del i det blev brutalt våldtagen. Det, som kan vara anledningen till att jag har en tumör i huvudet och en kraftig hormonell rubbning som jag måste medicinera med dopamin för. Det räcker nu.

 

Överlämnar stafettpinnen åt andra

Ni andra som anser att jag överreagerar, får gärna ta över nu om ni inte vill tro mig om att detta redan finns mitt ibland oss. För jag orkar inte mer våld nu.

 

Bristen på statistik och kunskap om hedersmord där män mördas

Men genom att berätta denna historia, hoppas jag att ni läsare inser hur utbrett hedersmorden även är bland män. Och att mördare tar sig in i vårt land och påstår sig vara offer. Inte ens WHO redovisar statistik för hur många män som mördas årligen och i olika regioner just på grund av hederskultur.

 

Mördaren uttalade till mig, att de redan i Irak får lära sig att ljuga ihop en trovärdig historia för att få uppehållstillstånd i Sverige.