Hemlös – Ett porträtt av hemlöse Peter

Mitt möte med Peter, som är hemlös

hemlös
Peter längtar efter ett eget hem och en trygghet. Vem vill hjälpa honom ur hans destruktiva banor?

Detta är mitt personporträtt av Peter, som i februari 2019 har varit hemlös i drygt ett år. Vi två lyckades få till ett otroligt fint samspel under intervjun. Mycket tack vare att Peter visade sig vara lika socialt begåvad som jag själv är. Fantastiskt att två människor som nyss har mötts kan åstadkomma en sådan otroligt fin dokumentär tillsammans. Vi visade varandra ömsesidig respekt och bjussade på oss själva. Ett fint samspel mellan oss trots att vi har så olika bakgrunder.

Ta er tid att se alla fyra delarna, för att få en bra bild av Peter och hur det kan vara att leva såsom hemlös! Och för att få en ökad förståelse för att även den som är hemlös, kan ha levt ett helt vanligt liv innan hemlösheten kom.

Peter är hemlös – här är bakgrunden till hur jag mötte honom

I samband med att jag hade varit på audition för att försöka kvala in till jobb som showartist vid Kolmården (vilket jag tyvärr misslyckades med…) kom jag lite tidigt till resecentrum i Norrköping. Mitt tåg skulle inte komma in på ett tag varför jag tänkte att jag kunde passa på att ta en fika inne på ett café. Då skulle jag slippa göra mat när jag kom hem. Jag satte mig vid näst yttersta lilla bordet ut mot vänthallen. Efter ett tag kom en man och satte sig vid det yttersta bordet mot vänthallen. Alltså bara ca 1 meter ifrån mig. Han störde ingen, men jag såg att han försökte hinna ladda sin mycket enkla mobil en liten stund i ett eljack som fanns under britsen. Han luktade liten aning alkohol men inte mycket. Jag förstod att han kunde vara en av Norrköpings hemlösa.

Hur vi bemöter en hemlös avslöjar mer om vem vi själva är

En servitris kom fram och sade åt denne hemlöse man att han inte hade rätt att sitta där. Hon sade att han absolut inte fick använda deras el. Så fruktansvärt inhumant bemötande med tanke på denne hemlöses utsatthet. När hon gick vände jag mig mot mannen och sade, att de tänker så otroligt fel. Mannen hade inte stört någon och det fanns gott om lediga platser i caféet. Skulle de ha bett en annan människa att lämna lokalen på det sättet? Bara för att den inte handlat något ännu? När alla platser på sittbänkarna i vänthallen var fulla med människor? Eller var det bara för att denne man var en av Norrköpings hemlösa, eller mer korrekt uteliggare?

Mitt möte med en annan hemlös man i Norrköping

För några år sedan hälsade jag på en väninna i Norrköping. Jag skulle sent på kvällen rasta min hund. En överförfriskad man med många alkoholflaskor satt och skränade på en parkbänk. Jag passerade med min hund. När jag vände för att gå tillbaka samma väg, hade det börjat regna. Mannen hade rasat omkull i en vattenpöl bredvid parkbänken och han bad förbipasserande om hjälp. Folk gick förbi utan att hjälpa honom, såsom om han var spetälsk eller osynlig. När jag kom fram, sträckte jag fram min arm och frågade om han behövde hjälp upp. Han visade tacksamhet.

Han var mycket överförfriskad och jag sade att han kunde inte stanna ute i kylan under natten. Det var november och ganska kallt. Så jag frågade vart han bodde och om jag skulle hjälpa honom hem. Han tog tacksamt emot min hjälp och pekade åt ena hållet och sade att där bodde han. Men straxt efter resignerade han och kom på, att han inte längre hade något hem. Han sade att han brukade övernatta på härbärget. Vi började gå mot där han sade att härbärget skulle finnas och jag stöttade honom. Men detta var sent på kvällen och plötsligt mindes han att härbärget redan stängt.

Jag kallade på ambulans

Han kunde gå ungefär 5-6 meter åt gången innan hans KOL-hosta förhindrade honom att fortsätta och han var mycket utmärglad och undernärd. Jag satte honom på en bänk till slut och sade, att jag ringer 112 och ber om hjälp till honom att komma till akuten. När jag fick svar vid 112 frågade de om han inte bara var en av de hemlösa alkisarna. Jag svarade att han är en av dem, men att hans KOL gör att han hade rejäla andningsproblem. De skickade en ambulans. Det var jag och en av ambulansförarna som hjälpte honom till britsen i ambulansen och det sista han gjorde, var att ge mig en stor fet puss på min kind som tack för hjälpen. Förhoppningsvis fick han sova en natt under övervak på akuten och fick värma sig en liten stund den natten. Allt annat skulle ha varit totalt inhumant.

Cafégäster som bjuder hemlösa på mat och kaffe

I USA har man börjat med ett system på många caféer, där caféernas gäster kan lägga en frivillig peng i en bössa eller skål. Pengarna går till att bjuda just hemlösa på en kopp kaffe eller något annat som denne behöver. Då får dessa hemlösa möjligheten att få i sig något som gör att de kan hålla värmen och får energin de behöver i sin tuffa tillvaro. Här i Sverige, där klimatet just nu är ganska kyligt, föses de hemlösa bara rakt av ut i kylan. Det finns ingen humanismen, ingen empati för deras situation. Jag bjöd därför mannen på mitt resterande te. På så sätt kunde han sitta kvar en stund och vi kom att prata med varandra. Han sade, att han förstår att jag är en snäll människa som bryr mig om andra, och det stämmer ju. Vi fick sådan fin kontakt att vi kom att byta telefonnummer och sade att vi skulle höras av.

 

Charmige Peter, som är hemlös – hälsar på mig

Mannen heter Peter och han blev hemlös för drygt ett år sedan. Jag ville lära känna honom mer och ville lära mig mer om han specifika situation varför jag bara några dagar senare bjöd honom till att komma och hälsa på mig i Linköping, så att han skulle kunna få sova i en varm säng i lugn och ro i några nätter. Han kom på fredagen samma vecka och stannade hos mig till söndagen.

Hos mig fick hemlöse Peter varmbad, möjlighet att raka sig, jag gav honom massage och smorde in hans torra hud samt tvättade och bandagerade hans sår som han fått av att ramla omkull av att vara så matt i kroppen. Peter fick lagad mat och fick koppla av. Han talade om att jag är den första som på ett års tid har bjudit hem honom på detta sätt och att han endast ätit 3 mål mat de sista 5 dagarna.

 

Hemlös
Charmerande hemlöse Peter längtar efter stabilitet och trygghet i livet. Han söker efter en bostad och han har borgensman som ställer upp för honom, bara någon kan hjälpa honom med en bostad. Vem kan hjälpa honom?

 

 

Detta möte resulterade i en fin, varmhjärtad dokumentär om hans liv och situation. Genom hans vittnesmål kan vi få en ökad förståelse för de hemlösa och uteliggarnas hemska situation.

Är det inte på tiden, att vi försöker satsa på att hjälpa in människor i samhället igen, istället för att allt fler ska behöva slås ut på detta sätt?

Peter gick med på att jag fick göra dessa reportagefilmer om honom såsom hemlös, för att kunna hjälpa honom den vägen:

Del 1 av 4:

https://www.linkedin.com/posts/jelinamariannejordhen_min-dokument%C3%A4r-om-heml%C3%B6sa-peter-h%C3%A4r-del-activity-6568408623360335872-pqH9

 

Del 2 av 4:

https://www.linkedin.com/posts/jelinamariannejordhen_min-dokument%C3%A4r-om-heml%C3%B6se-peter-del-2-av-activity-6568417360292696064-QD7v

 

Del 3 av 4:

https://www.linkedin.com/posts/jelinamariannejordhen_del-3-av-4-om-heml%C3%B6se-peter-som-jag-gjorde-activity-6568422711780003840-HNcz

 

Del 4 av 4:

https://www.linkedin.com/posts/jelinamariannejordhen_sista-och-avslutande-intervjureportaget-om-activity-6568565182124048384-4527

 

Peter har givit mig sin tillåtelse att jag får publicera dessa filmer för att öka förståelsen för hans och andra hemlösa och uteliggares situation.
Jag tackar Peter för ett fantastiskt möte och mycket gott samarbete!

 

Med hopp om att allt kommer att lösa sig till det bästa för Peter såväl som alla andra som hamnar i långvarigt utanförskap och hemlöshet.

//Marianne

 

Hemlöse Peter fick ett rum – men förlorade det igen

Socialen i Norrköping gav Peter ett eget fast övernattningsrum på härbärget 3 timmar efter det att jag tillsänt dem mina reportagefilmer.

Senare föll Peter in i ett skov med alkoholmissbruk varför han åter förlorade detta rum. Insatsen var inte tillräcklig.

 

Mailsvar

Jag fick en del respons på sociala media såsom Linkedin samt mailsvar från några politiker, organisationer som jobbar med hemlösa samt politiska partier:

 

Borgmästare Lars Vikinge i Linköpings Kommun bjöd in mig till ett möte med anledning av detta mitt reportage.

"Hej Marianne!
Jag vill gärna se filmen, och gärna träffa dig i anslutning till detta för att få lyssna mer till vad du vill berätta. 
Om du återkommer till Anette Kindvall, som jag lagt till i sändlistan ovan, så hjälper hon dig med att sy ihop en tid och plats då vi kan ses.
Mvh/Lars Vikinge"


Lokala socialdemokratiska kommunalrådet Mari Hultgren: 

Hej!

Tack för din fina skildring. Fallet är inte så högt, och avståndet inte så långt, som många kan tro. 
Det är ofta många små omständigheter som sammanfaller som gör att man faller igenom de skyddsnät vi har, som ibland också är väl grovmaskiga. 
Med vänliga hälsningar,

Mari Hultgren
Kommunalråd (S)
Linköpings kommun

Politiker Kennet Söderman i Motala skrev följande:
Hej och tack för ditt mail. 
Jag har tagit del av dina kloka och viktiga tankar. Intressant filmer, men tragiskt. 
Själv hjälper jag till på Hela Människan Ria här i Motala, med ungefär samma personer som de du berättat om
Hälsningar 
Kenneth Söderman

 

Stockholms Stadsmission:

Hej Marianne,

Tack för att du engagerar dig så fint i Peter. I Linköping finns vår systerorganisation Linköpings Stadsmission, som jobbar lokalt med målgruppen människor i hemlöshet, hör gärna av dig till dem och berätta om ditt filmprojekt.

https://linkopingsstadsmission.se/kontakta-oss/

Åter igen tack för att du engagerar dig.

Med vänlig hälsning

Stockholms Stadsmission

Eva Johansson, Kontorsansvarig/Kommunikatör

 

Linköpings Stadsmission, Sanna Detlefsen:

Hej Marianne!

Tack för ditt mail. Jag har tittat på filmen, men fick inte till ljudet. Säkert min dator. 

Vi får många frågor från många olika både privatpersoner och media om kontaktförmedling till våra besökare. Vi är väldigt försiktiga med det, vi har bestämt så för att hålla balansen mellan att ge röst åt personer som lever i utsatthet och att exponera människor utsatthet. 

Lycka till med ditt arbete,

Vänliga hälsningar Sanna

Moderat politiker i Motala:

Hej Marianne

Intressant och välgjord dokumentär. Den visar hur tunn tråden är mellan ett ”vanligt” liv och att hamna snett i tillvaron.

 

Moderaterna:

”Hej Marianne och tack för ditt mejl. Jag har skickat din uppmaning om att se filmen till våra moderata riksdagsledamöter i socialutskottet. Strax innan jul skrev vår socialpolitiska talesperson Camilla Waltersson Grönvall tillsammans med riksdagsledamot Kristina Axén Olin en debattartikel i Aftonbladet om Moderaternas förslag för att ingen ska behöva vara hemlös i Sverige: https://www.aftonbladet.se/debatt/a/a2M8v4/ingen-ska-tvingas-att-vara-hemlos-i-sverige Vänliga hälsningar Carl, Väljarkontakter Moderaterna”

Sverigedemokraterna:

” Vi har en rad förslag för att komma till rätta med hemlösheten. Genom att lösa bostadsfrågan kan man i mångt och mycket lösa den ökande hemlösheten oftast är ett bostadsproblem. Vi ser positivt till ett initiativ som kallas ”Bostad först” som har drivits runt om i flertalet kommuner. Detta initiativ syftar till att ge den hemlösa personen en permanent bostad med ett försthandskontrakt. Vid sidan av andra hjälpinsatser kommer det här på sikt avsevärt förbättra situationen för landets hemlösa. Utöver det här vill vi även se aktiveringskrav för att få tillgång till försörjningsstöd. Vi vill även ge en kompensation till långtidsarbetslösa individer som väljer att ta ett lågbetalt arbete så att det alltid lönar sig att arbeta!

https://data.riksdagen.se/fil/19C2CB26-32F5-4284-B09B-AF6542DE41B3 ”

 

En av de lokala skolorna i Linköping:

"Vi tackar nej.

Med vänliga hälsningar 
Emma Hilding, administratör
................
KompetensUtvecklingsInstitutet"