Krisberedskap och överlevnad

Krisberedskap

Krisberedskap är aktuellt just nu och det finns all anledning att förstå allvaret i detta. Förra året sände också MSB ut broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” till samtliga hushåll i Sverige. Har du tappat bort denna viktiga broschyr, kan du beställa den på flera olika språk här.

Krisberedskap och överlevnad Jelina Marianne Jordhén mod och civilkurage
Hur finner vi modet, när faror lurar i vår närhet? Hur organiserar vi vårt försvar?

Såsom historiker tycker jag mig se liknande samhällsutveckling nu, som vi kan se vid analys av förkrigstiden innan andra världskriget. Vi har också ett påtagligt hot för terrorbrott och det talas mycket om sårbarheten vi har i vårt moderna samhälle, om vi skulle få en längre tids elavbrott. Det talas mycket om ISIS-anhängare med svenskt medborgarskap och om de ska ha rätten att återkomma till Sverige och vad det kan innebära för vår säkerhet. Det är oroligt överallt i Europa, nog allra värst i Tyskland, Holland, Belgien, Frankrike, Italien och England. Det pyr lite överallt. Därutöver oliktänkanden i miljö- och klimatfrågor samt i frågor som rör immigrationen och integration. Och den som vet säkerhetsföreskrifter vid eldning, vet att om elden lämnas pyrande, kan elden också snabbt blossa upp. Utifrån dessa oroshärdar, rekommenderar jag er att faktiskt följa myndigheternas och krisberedskapsorganisationers råd, att förbereda er både för en kris där ni kan stanna kvar i era hem – men också förbereda en reträttplan om ni skulle behöva lämna era hem av någon anledning.

Den information om krisberedskap och överlevnad som jag har sammanställt, kommer jag nu att ge er läsare helt fritt för att öka medvetenheten runt krisberedskap. Jag gör alltså ingen ekonomiskt vinning på att jag bygger ihop denna informationssida om krisberedskap och överlevnad, utan gör det dels för er andras skull lika mycket som för min egen, liksom för att jag själv ska kunna framhäva lite av min mångsidighet under min jobbsökarprocess. Förhoppningsvis kan denna information också vara behjälplig för er immigranter som försöker lära er förstå det svenska samhället.

 

 

Jelina Marianne Jordhén - bågskytt, pistolskytt, frivilliga försvarsorganisationer
Bågskytt, pistolskytt – och en försvarare av de svaga vill jag gärna se mig såsom. Jag har tidigare varit en ganska duktig pistolskytt och genom mitt tidigare medlemskap i Svenska Pistolskytteförbundet och Sportskytteförbundet liksom Svenska Brukshundsklubben, hörde jag till de frivilliga försvarsorganisationerna. Idag är jag medlem i Civilförsvarsförbundet och Svenska Lottakåren. (Foto: Jelina Marianne Jordhén)

 

 

I Sverige har vi en stark och långvarig historik där vi på olika sätt har organiserat oss. Dels genom folkrörelsen, dels genom starka frivilliga försvarsorganisationer. Detta kan upplevas mycket underligt för de immigranter som kommer till vårt land. Men detta gör också att vi genom dessa sätt att organisera oss, har en motsvarighet till den där immigranter från t ex Mellanöstern, är organiserade utifrån sina släkter eller klaner. Vi svenskar brukar förenas av våra intressen och hobbies – eller utifrån en vilja att vara starka och kunna försvara oss, om det skulle behövas.

 

Olika nivåer att prata om hotbilder i

Vi kan dela in hotbilder i olika nivåer; internationellt, regionalt såsom EU, nationellt, regionalt inom nationen, lokalt – och på individnivå. Vi kan också tala om en transnationell nivå, vilket egentligen inte är bundet till de indelningar jag först återgivit utan som inte följer de strukturer som de första gör. Det gemensamma är dock, att oftast är samtliga grupper indelade utifrån någon typ av identitetsklassificering. Exempel på transnationell hotbild kan vara att en släkt eller ett folkslag är utspritt över stora delar av världen och har erhållit olika uppehållstillstånd och nationaliteter, men ändå är hotade till sitt liv. Som exempel kan vi nämna de tidigare resandefolket, zigenare eller det som vi idag hellre kallar dem; romer. Judarna har också haft en liknande historik att även om de har varit utspridda över världen, har de varit utsatta för våld, mord och nästan utrotning. Idag kan vi se vissa grupper från Mellanöstern som också lever i en livshotande situation. Dessa situationer ska inte blandas samman med ursprungsbefolkningars situation, som oftast är regionalt eller lokalt förankrat då ursprungsbefolkning oftast inte sprider ut sig över stora geografiska områden utan håller mer samman lokalt. Men även i det fallet, kan de vara utsatta för faror och hot.

 

Krisberedskap och överlevnad - internationell säkerhetspolitik organisationer
Krisberedskap och överlevnad – internationell säkerhetspolitik, organisationer

Som exempel på organisationer som arbetar internationellt med säkerhetsfrågor, har vi FN, UNICEF, WHO, NATO. Kan ni flera internationella organisationer som jobbar med säkerhet?

 

Olika typer av hotbilder

Vilka olika typer av hotbilder har vi över oss, utan inbördes rangordning? Några av de vanligaste exemplen brukar vara:

Krig

Terrorattentat

Miljöhot såsom orent vatten och att livsfarliga gaser släpps ut.

Klimathot (torra, varma somrar eller ovanligt mycket regnande som slår ut skördar t ex), kyla

Hot mot den enskilda, såsom rån, våldtäkter, misshandel, psykisk misshandel, kroppsskada, kidnappning eller att hamna i t ex ett gisslandrama. Hemlöshet. Sjukdomar. Bilolyckor eller andra olyckor i vårt samhälle. Brand. Drunkning. Nedkylning, överhettning. Fall från höjd.

Hot mot demokratin och den politiska ordningen (anarki)

Militärkupp mot sittande regim

Smittor och farliga sjukdomar, ibland spridda via insekter såsom malaria och fästingsjukdomar

Svält

Fattigdom

Farliga sektorer där det krävs förebyggande krisberedskap

Det är viktigt att myndigheter ansvarar och förebygger farligheterna i vissa sektorer i vårt moderna samhälle. Vilka sektorer behövs det en förebyggande krisberedskap i när det gäller vårt svenska samhälle?

 

Krisberedskap och överlevnad, faror i vårt svenska samhälle

Om det inträffar en kärnkraftsolycka, vilka myndigheter är det som ska ingripa? Svaret kommer längre ner….

 

Krisberedskap och överlevnad myndigheter kriser risker olyckor nationell säkerhet

Vilka myndigheter svarar för säkerheten i de olika sektorerna?

krisberedskap och överlevnad krisinformation
Våra olika myndigheters ansvar för säkerheten i olika sektorer. (Sammanställt av Marianne Jordhén. Källa: https://www.krisinformation.se/detta-gor-samhallet/samhallets-ansvar/myndigheter-med-sarskilt-ansvar

 

 

Energimyndigheten förklarar hur vårt samhälle är organiserat runt elförsörjning

Först ut, vill jag lyfta fram en fin film som Energimyndigheten gjorde 2013  men som ännu så länge ger oss en bra bild vad som händer om vi får ett längre strömavbrott:. Genom denna film ser vi hur sårbart hela vårt samhälle är och hur beroende vi är av att elförsörjningen fungerar. En tankeväckande film.

 

Då kommer vi till n annan mycket viktig film, som Polisväsendet har producerat och där de beskriver vad vi bör göra, om ett terri

Tänk speciellt mycket på att om det skett ett terrorbrott, RING INTE dina närstående, med tanke på att du kan röja både dem och dig vart ni finns. Var mycket försiktig!! Försök fly eller göm dig.

 

Polisen

Vår poliskår har fått utstå både spä och spe under en tid, både internt och externt. Samtidigt har de haft en hög belastning i form av ökade våldsbrott och tung kriminalitet, där de många gånger har riskerat sina liv.  Vi behöver en stark poliskår i vårt land, speciellt eftersom också hotbilderna blir alltfler och allt grövre. Jag har fått signaler om att vår poliskår faktiskt börjar återhämta sig och jag ser tecken på att det håller på att växa fram en stark kraft inom Polisen, vilket jag ser som mycket positivt. Det enda rätta är att sträva framåt och förenas och att vi som står externt också fortsätter att tro på deras förmåga och stöttar dem i deras roller i vårt samhälle. De flesta svenska poliser är mycket socialt skolade och bra på att ta väldigt många olika typer av folk, precis som även väktare i regel är. Svensk polis ger oss ett tryggt samhälle och de är inga att vara rädda för. Tvärtom, ska vi vara tacksamma för att de finns i vårt samhälle! De är en trygghetsfaktor mitt ibland oss.

VMA viktigt meddelande till allmänheten

Mer om VMA kan du läsa här.

Det finns rent allmänt några bra hemsidor att läsa mer på när det gäller krisberedskap:

www.krisinformation.se

www.dinsakerhet.se

www.msb.se

www.polisen.se

 

Därutöver kan man bland annat hitta information på alla frivilliga försvarsorganisationers hemsidor.

Jag kommer att producera en filmserie med korta filmavsnitt om krisberedskap och överlevnad, men där jag också kommer att väva in tankegångar som breddar vårt seende lite.

Här är de första avsnitten i min egen producerade serie:

 

Vatten och vätska

 

Krisberedskap del 1

Krisberedskap del 1: Här beskriver jag vikten av rent vatten/vätska och möjligheten till att hålla oss varma och torra, samt vikten av mat om en kris inträffar. Jag beskriver vad det i överlevnadssammanhang betyder med "regeln om 3". Produktion: Marianne Jordhén Produktionsår: 2019.

Publicerat av Lady Janielle Onsdag 27 mars 2019

 

I det första avsnittet har jag tagit upp att vatten är viktigare att få tag på än mat i ett krisläge. Samtidigt har vi ju en fantastisk möjlighet i Sverige och Norden att kunna få tag på vatten så länge det inte är kontaminerat, dvs förgiftat. Om det är så att ni har möjlighet att stanna kvar i ert hem vid en kris, använd de matvaror du har. Och har ni matvaror som kan komma att bli förstört för att elen har slutat fungera, tänk på att försöka ta reda på maten i kyl och frys innan den blir förstörd. Och tänk på, att om ni har mat som innehåller vatten och vätska, kan ni minska vätskeintaget som ni dricker en aning. Räkna med att ni behöver 2 liter vatten/vätska per dag och person vid normal aktivitet och skaplig värme. Vid kallt väder och vid mycket aktivitet, krävs intag av mer vatten – och fett.

För att ge er ett större perspektiv till vårt beroende och förhållande till vatten, har jag producerat denna film som en del i min krisberedskapsserie:

 

Krisberedskap del 2 ~ Vatten ~

Krisberedskap del 2 ~Vatten~ Här pratar jag vidare om VATTEN för att visa samband och det magnifika i vår tillvaro. Om vilken tur vi har i Sverige och Norden, som har så mycket vattenkällor runtomkring oss, med rent och fint vatten i många fall.

Publicerat av Lady Janielle Torsdag 28 mars 2019

 

Hur ser Sveriges beredskap ut just nu och vilka har ansvar för vad? Ja, det kommer i min serie allteftersom att utkristallisera sig. Men det jag först vill lyfta fram är att vi har ett försvar som brukar delas upp i militärt och civilt försvar. Det militära försvaret förstår nog de flesta vad det är. Till det civila försvaret hör Polisväsendet, försvarsorganisationer och enheter inom t ex kommuner och länsstyrelser. I skrivande stund är det snart dags för en krisberedskapsvecka i vårt land, vecka 19 år 2019, dvs 6-12 maj 2019. Då kommer vi allesammans att få mer information om krisberedskap i en mängd olika aktiviteter runtom i landet. Passa på att lära dig så mycket som möjligt under den veckan!

Under 2020 kommer en totalförsvarsövning att ske i Sverige, där både militärt och civilt försvar kommer att ingå.

Krisberedskap del 3 – Om krisen eller kriget kommer

Krisberedskap del 3 – Här pratar jag och "Amanda" om vad som händer om krisen eller kriget kommer. Om att vi har haft höjd krisberedskap sedan 2010 och att vi håller på att rusta upp vårt svenska försvar. Om varje enskild individs ansvar om att ta egenansvar i denna situation. Produktion, manus, skådespelarinsats: Jelina Marianne Jordhén, royaltyfria filmer och bilder från nätet, musiken köpt med livstidslicens från audioblocks. Produktionsår: 2019

Publicerat av Lady Janielle Fredag 29 mars 2019

 

 

Här låter vi MSB informera om vikten av att hålla värmen vid krisberedskap i hemmet, dvs om det t ex blir ett långvarigt elavbrott och ni kan stanna kvar i era hem:

 

Fett, kolhydrater och proteiner vid kris

För att våra kroppar ska kunna fungera, behöver vi få i oss fett, kolhydrater och proteiner. Med lanseringen av GI-dieter och liknande dieter, tror många idag att det är proteinerna som är det viktigaste även i ett nödläge, men så är inte fallet. Proteinerna är i ett akut nödläge det minst viktiga av dessa tre. Det viktigaste i akutfas är att få i sig fett och kohydrater. Vid stressreaktion kan vi också behöva mer av just fet och kolhydrater för att fungera. Fettet för att det ger dubbelt så mycket energi som kolhydrater eller proteiner ger, men också för att om du får för lite fett i matintaget, kommer din kropp att börja förbruka proteinerna vilket gör att du på sikt tappar muskelmassa. Kolhydraterna i sin tur är viktiga för vår förmåga att kunna tänka och arbeta. Vid krisreaktion blir ofta främre delen av hjärnan påverkad, dvs våra kognitiva funktioner. Därför är kolhydraterna oerhört viktiga vid kris.  Proteinerna behövs också men mer på lång sikt. I akutfas är det fett och kolhydrater ni ska prioritera först av allt! Detta förklaras mycket bra i Utbildningsradions film om näringslära, se film här.

 

MSB informerar också om vad vi bör tänka på ifråga om mat i vår krisberedskap:

 

Allt eftersom kommer jag att fylla på med mer information och korta filmavsnitt där jag pratar om krisberedskap och överlevnadskunskap, men där jag också försöker förklara sammanhang runt detta. Både vad gäller om vi kan stanna i våra hem såväl som om vi måste lämna hemmet för att fly undan en hotbild av något slag. Däribland kommer jag att gå in lite på strategiskt tänkande vid flykt och ta upp skillnaderna i hur vi tänker i olika kulturer, när vi utsätts för fara. Samt hur vi kan leta kännetecken i vår natur för att hitta, även om vi inte har en karta och kompass med oss. Liksom gå in lite på vad man kan äta och dricka i naturen samt hur man kan överleva, om man beger sig till skogs vid fara.

Väl mött!