Klimat- och miljöfrågornas karma

Konsekvenser av globaliseringen

 

Amazonas regnskog anses vara världens idag viktigaste klimatlunga för att binda koldioxid. Men vad är det som säger att Brasilien ska ta ansvar för det koldioxid som vi andra orsakar?

Klimatfrågor har länge diskuterats

Klimat- och miljöfrågor har diskuterats flitigt sedan början av 1980-talet, men den första FN-konferensen om hållbar miljö hölls redan 1972. Förtunnat ozonskikt, växthuseffekten, vattendistribution. Att Golfströmmen ändrar riktning, vilket medför förändring i klimatet. Smältande is och att framtida flyktingflöden kan bestå av miljöflyktingar. Konsumtionsmönstret förändras och globaliseringen leder till en allt större klimatpåverkan och det rapporteras om människor i fattiga länder som ibland lever på soptippar. Klyftan mellan de fattiga och de rika ökar och resurserna är ojämnt fördelade. På 1990-talet hävdades att 10% av befolkningen i Indien ägde 90% av resurserna, medan 90% av befolkningen ägde 10%. Vi närmar oss denna resursfördelning alltmer även i de mer industrialiserade länderna.

Under 1990-talet rapporterades National Geographic om fartyg lastade med kärnbränsle sänktes i havet nära Murmansk och att Aralsjön hade blivit så förorenat att det hade dränerats och torkat ut helt. Moskvas invånare tvingades använda syrgasmasker i sina hem när de fick näsblod som orsakades av hög kvicksilver i luften. Samtidigt rapporterade man om jordplattor som skaver mot varandra utanför Kina, Japan och Kalifornien och att dessa kan orsaka stora naturkatastrofer, som naturligtvis på något sätt också kan komma att påverka klimatet. Under några år var jordbävningarna många i dessa områden. Maldiverna har under många år varit på väg att sjunka i samband med att havsnivåerna stiger.

När USA och Frankrike testsprängde atombomber över Bikiniöarna och Mururoa, förfasades många över vår värld. Än idag är Bikiniöarna obeboeliga. Man utförde experiment där man observerade hur befolkningen reagerade av kärnavfallet. Människor dog.

Reaktionerna var enorma när USA; England och sedan Frankrike gjorde massiva kärnvapensprängningar vid Bikini Island och Mururoa och avlägsna öar i Stilla Havet. Mer om hur det gick till vid Bikiniöarna kan ni läsa här. Återigen förstörde de industrialiserade länderna en del av världen genom sina handlingar, utan att ta något ansvar för det. Natur och människor strök med i samband med detta och lämnar mer eller mindre utdött område. Bikiniöarna är helt obeboeliga än idag. Sådant här påverkar naturligtvis både miljö och klimat hårt.

 

El Niño

Nuförtiden har vi ett väderfenomen som startar upp just i trakten kring Bikiniöarna och Mururoa i genomsnitt vart fjärde till sjunde år och fortsätter över Stilla havet för att komma in över Sydamerikas sydvästra kust där den tunga stormen förstör hela byar och städer innan ovädret slår ut i en vid både på nytt över Stilla Havet för att därefter slå in över Kalifornien med minskad kraft. Denna storm med mycket regn kallas ”El Niño”. Ingen forskare har tagit upp om väderfenomenet möjligen kan vara kopplad till de kärnvapensprägningar som gjorts runt Bikinoöarna och Mururoa och runt avlägset belägna ögrupper i Stilla Havet. Det verkar nästan som om man inte vågar beröra frågan. När El Niña inträffar, blir det kallar klimat, när El Niño inträffar, påverkar det till varmare klimat. Alltså kan det vara av vikt att försöka se om man på något sätt kan lindra dessa väderfenomen för att den vägen hålla nere den globala uppvärmningen.

 

Världsdelarna förflyttar sig

Det finns teorier om att världsdelarna också flyttar på sig allteftersom, vilket på lång sikt också innebär att klimat och miljö kommer att ändras runt dessa världsdelar.

Om vi jämför östra kustremsan runt Sydamerika och Nordamerika med västra kustremsan för Afrika och Europa, ser det faktiskt ut som om dessa världsdelar tidigare har suttit ihop. Det skulle också kunna förklara varför man hittat djur på Påsköarna och som i övrigt bara finns i Afrika. (Fotograf: Assy på Pixabay)

 

Sopbergen

I mitten av 1980-talet läste jag en bok som hette ”Snöbollseffekten” och där jag än idag minns diskussionerna om det växande sopberget. Jag gick en kurs i krisberedskap vid ett studieförbund i Uppsala och där vi diskuterade om hur lätt vårt samhälle kan slås ut för den som strategiskt vet hur de ska gå tillväga. Den norska premiärministern Gro Harlem Bruntland öppnade våra ögon under slutet av 1980-talet och i början av 1990-talet för klimatförändringar, men hennes varningar kom i glömska på grund av den lågkonjunktur som drabbade världen, med ökade priser på bostadsrätter, byggkrisen och neddragningar och rationaliseringar. Hon ledde arbetet med ”Bruntlandrapporten” Vår gemensamma framtid, 1987 (Our common future) inför FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992.

Så länge vi inte har kontroll över befolkningsökningen i världen, kommer det att vara svårt att få kontroll över klimatförändringarna.

Befolkningsfrågorna hör tätt ihop med både miljö- och klimatfrågor

I samband med FN: s möte om befolkningsfrågor i Kairo 1994 utbildades jag av ett litet institut i Stockholm vars syfte var att sprida kunskap i Sverige om globala befolkningsfrågor. Vi diskuterade enbarnskontraktet som är vanligt i Kinas kuststäder, medan i genomsnitt 9 barn föddes i Mongoliska Bergen. Samtidigt skrev jag en kort akademisk uppsats som student vid Stockholms universitet och jämförde befolkningspolitiken i Kina och Indien. Professor Malin Falkenmark, som var ansluten till Stockholms Resilience Center men även hade en expertroll i FN vad gällde frågor om Saharas utbredning, kom till institutet för att prata om hur klimatförändringen påverkar Sahara. Trots att jag var för gammal, bjöd ungefär samtidigt en kvinnlig studieväninna och som var en konservativ politiker för partiet ”Moderaterna” i Sverige mig till Moderata Ungdomspartiets säkerhetspolitiska konferens 1994, där de hade ett starkt militärt perspektiv men där de helt glömde att diskutera säkerhet baserad på ökad utrikeshandel/global handel, klimatförändringar, miljöhot, migrationsströmmar eller befolkningsökning. Sommaren 1995 gick jag en akademisk kortkurs vid Uppsala Universitet och som handlade om Internationell Migration och Etniska Relationer och där också bland annat miljö- och klimathot togs upp.

Det råder delade meningar ifråga om klimatfrågor

I Stern Review i oktober 2006 skrevs det om förhållandet mellan klimatförändringarna och marknadskrafterna: ”Genom att hävda att klimatförändringen är det största marknadsmisslyckandet världen någonsin har sett …” sade Hulme i sin bok ”Varför är vi oense om klimatförändring” ([1])” En av anledningarna till att vi inte håller med om klimatförändringen är att vi utvärderar riskerna annorlunda ”. Han har också skrivit i samma bok: ”En av anledningarna till att vi inte håller med om klimatförändringen är att vi får flera och motstridiga budskap om klimatförändringar och vi tolkar dem på olika sätt.”[2]

Andra faktorer som gör att klimatfrågor kommer i skymundan

I slutet av 1990-talet fanns det 38 krig i världen. Utrikespolitiska Institutet sade under ett besök jag hade hos dem, att det i regel pågår så många krig konstant i världen, men på grund av den begränsade förmåga vi människor har att ta in information, begränsade medierna rapporterna till endast 4-5 krig i taget.  På samma sätt kan mediet begränsa hur mycket information vi får om klimatförändringar eller andra orosrapporter. Journalisterna som är satta att rapportera om det, måste också ha kännedom om de processer de refererar till.

Fokuset hamnar ibland fel vad gäller klimatfrågor

År 2013 skrev ”Svenskt Sigill” detta på hans Facebook-sida: ”Idag kan vi läsa i tidningarna att det viktigaste att minska klimatpåverkan är att äta vegetarisk mat, att inte välja lokalt producerad mat och mat som produceras med lägre klimatpåverkan. religioner och våra filosofier påverkar hur vi kan uppleva problem som klimatfrågor.” Denna organisation ger än idag bra information om hur man försöker förbättra klimatet genom klimatcertifiering av svenska producenter, följ denna länk.

 

Amazonas regnskog är världens sista, stora klimatlunga

Hur kan vi lägga över ansvaret för konsekvenserna för vårt sätt att leva – på andra? Ju mer tätbebodda vi blir, desto mer lär vi påverka vår miljö och vårt klimat.

Redan 1990 berättades det att 90% av Borneos regnskog hade avverkats för att göra plats för utländska företag som ville bedriva palmoljeproduktion. Idag har palmoljan som bleks i klor och fraktas i tankersfartyg som på vägen från Sverige fylls med kemikalier – smugit sig in i många halvfabrikat av mat i våra butiker. Borneos regnskog ansågs tillsammans med Amazonas regnskog, vara de två största klimatlungorna för hela världen, då dessa arealer med tät regnskog band upp mycket av den koldioxid som vi producerar speciellt i den industrialiserade delen av världen. Nu idag, vill Brasiliens premiärminister och miljöminister avverka en del av Amazonas för att lämna plats åt annat. Brasilien är världens femte största nation både sett till landareal och ifråga om befolkningsstorlek. Varför ska de fortsätta kompensera för att vi andra inte vill ta ansvar för det vi orsakar? De har behov att möta med den växande befolkningen i sitt eget land. Vi andra måste börja ta eget ansvar för vad vi orsakar. En sak är vad vi väljer att köpa och äta men som också är styrt av vad de svenska hushållen har råd att köpa, nu när alltfler hushåll lever med snäva marginaler. Jag själv har valt att aldrig köpa holländska tomater efter att jag läst det som Malin Olofsson och Daniel Öhman skrev i sin artikel ”Miljöboven I grönsaksdisken”:

Tomater i all ära? Men hur många tomater har du ätit som egentligen är totalt konstgjorda sånär som möjligen dess ursprungliga frö?
(Fotograf: Couleur på Pixabay).

”Förbränningen av naturgas från den nederländska vegetabiliska industrin beräknas emittera drygt fem miljoner ton koldioxid i atmosfären om året. Det är dubbelt så mycket som alla stockholmare tillsammans ger upphov till varje år.”[3] ”Baksidan av växthusundret är att produktionen slukar stora mängder fossil energi. Den kvävehaltiga konstgötsel som förs in i växthusen är ett exempel. Gödseln, totalt 8.000 ton varje år – tilverkas i en energikrävande process där luftens kväve omvandlas till ammoniak genom förbränning av det fossila bränslet naturgas. Processen åstadkommer, som vi tidigare nämnt, stora utsläpp av växthusgaser. Inte heller odlingsbäddarnas stenullsplattor är särskilt miljövänliga. Tillverkningen sker under upphettning till 1500 grader, vilket kräver förbränning av stora mängder fossilt bränsle. Växthusbranschens ojämförbart mest energikrävande del är ändå uppvärmningen. Eldning av naturgas är den främsta energikällan….”[4]

Holländska tomatodlare förklarade att så länge som kunderna inte kräver annat sätt att odla tomaterna på, fortsätter de på detta sätt som är det billigaste produktionssättet.

 

 

 

Klimathotet är inte det enda hotet som den globala utvecklingen för med sig. Sverige blir alltmer beroende av utländsk produktion av varor och livsmedel, blir allt mindre självförsörjande och alltmer sårbart, med allt vad det innebär såsom risker vid kris och krig, om energikedjan bryts eller om exempelvis oljetillgångar tryter. Även om exporten ännu överstiger importen, har priserna på importerade varor stigit över tid varför det blir allt dyrare att handla med utlandet. Och då priserna i utlandet blir för höga, krävs åter nya marknader eller ett nytt uppsving för svenskproducerat. Det finns också krafter som visar, att samtidigt med att vi blir alltmer globaliserade, blir vi också mer benägna att också värna om det lokalproducerade.

 

Vi beskriver klimatvärden på olika sätt

Många länder deltager i de ständiga FN-konferenserna om miljö och klimat, befolkningsfrågor och andra världsliga ting. FN har under ganska många år kritiserats för sin ineffektivitet men har ju också åstadkommit en hel del! Jag ser på framtiden med tillförsikt just därför!

Svenska politiker i samarbete med EU och FN framställer gärna Sverige som ett föregångsland och en nation som trots växande ekonomisk tillväxt har kunnat minska koldioxidutsläppen sedan början av 1990-talet.[5] Man redovisar koldioxidutsläppen utan hänsyn tagen till den alltmer ökande importen av varor som sker till landet liksom till att alltfler svenskar turistar i utlandet. Man tar ej hänsyn till den miljöpåverkan vi svenskar har då vi köper varor som fraktats långa vägar till Sverige (Tänk på t ex Wish och all Kinaimport!). Istället för att medvetandegöra svenskarna om de förändrade konsumtionsmönstren, lämnas miljö- och klimatfrågorna därhän och för att slippa förändra våra vanor och minska vår konsumtion, klimatkompenserar vi genom att bedriva miljövänligare projekt i utlandet såsom att t ex företag klimatkompenserar sina utsläpp genom att plantera träd i Afrika. Vår egen konsumtion accelererar. Med mer pengar i omsättning menar vissa att kommande generationer blir rikare. Ansvaret för den klimatpåverkan vårt levnadssätt ger, förnekar vi gärna.

Energipriserna har stigit markant under de sista 20 åren. Kolpriser och skatt på energi drabbar de fattiga värst, då större andel av inkomsterna går till elektricitet och värme.[6] Samtidigt rättfärdigas de rikas konsumtion med att det hjälper de fattiga att resa sig:

Online shopping håller på att slå ut de fysiska butikerna alltmer. (Fotograf: Hannes Edinger på Pixabay.)

”Argumentet att den rika världen borde begränsa sin materiella tillväxt för att lämna utrymme för en standardökning i de fattiga länderna möter starkt motstånd bliand de allra flesta ekonomer. För dem är det centralt att tillväxten i de rika länderna ökar, för att – så lyder argumentet – genom ökad efterfrågan och handel hjälpa utvecklingsländerna att höja sin standard. Problemen är bara att som eknomin i världen är organiserad går mindre än en procent av tillväxtökningen på hundra dollar till att höja standarden bland de allra fattigaste (enligt boken ”Groth is Failing the Poor” av David Woodward och Andrew Simms, 2006).” [7]

Detta är en typ av psykologiska försvarsmekanismer som väckts. Vi vill inte se baksidan av myntet och genom att fokusera på ”dem långt borta”, behöver vi inte titta på oss själva och vad vi gör. Det är också lättare att se det annorlunda i något som sker långt borta än att se det annorlunda i en förändring i vårt eget samhälle, det som vi omger oss med varje dag samt vad det i det långa loppet innebär. Genom att hjälpa andra långt borta, tror vi att vi hjälper oss själva vilket får oss att känna oss bättre till mods. Men egentligen lurar vi bara oss själva. Ha-begäret har blivit så starkt i Sverige att vi glömmer bort vissa värden i livet, såsom en hållbar konsumtion och minskad klimat- och miljöpåverkan. Individuellt självförverkligande är viktigare än kollektivet, naturen, jorden, klimatet och omtänksamheten om andra.

En ny typ av ”osynlig” kolonialismen håller på att breda ut sig, en där marknadskrafterna styr oss människor till att konsumera varor i allt hastigare tempo, en där de rika i nord/väst suger ut de fattiga i syd/ost på naturtillgångar, samtidigt som dessa under produktion får ta allt större del av våra egentliga koldioxidutsläpp. Multinationella företag suger ut vinsterna och ger under kort perspektiv arbetstillfällen i öst/syd, men de stora vinsterna förs ofta ut ur landet till moderbolaget.

Närproducerat leder till att säljaren vill ge kunden en god kvalitet på varan. Detsamma ses historiskt då hantverkare var stolta över sitt skrå och var beroende av det rykte den fick på bygden. Nu produceras varor allt längre bort och ingen kan belastas med ansvar för produkters allt sämre kvalitet och förkortade livslängd och den allt snabbare konsumtionscykel det leder till – eller den klimatpåverkan denna typ av handel får. Med ökad utrikeshandel följer ökade transporter. Den globala uppvärmningen kan leda till spridningen av insekter och sjukdomar på växter, djur och människor. Gedigen hantverkskunskap går också förlorad i de rikare regionerna. Gamla saker såsom gediget byggda möbler kasseras ofta till förmån för produkter som många gånger tillverkats med sämre metoder, material och som innehåller giftiga ämnen såsom Fenol och Formaldehydrid (som binder samman spånplattor) i länder med lägre produktionskostnad och arbetskraft och som sedan når varuhuspå den ort vi bor. Kemiska ämnen som är förbjudna i Sverige når oss alltså ändå, genom den import av varor som sker.


Vi styr på olika sätt

Men hur kan maktutövningen skilja sig åt mellan olika regioner och hur kan detta påverka våra konsumtionsmönster? I starka regimer, så kallade hegemoner med stark nationsstat, kan staten gynna samarbete eller förhindra internationella överenskommelser. [8] Ett exemple på detta är då USA väckte idén om klimatkompensation men sedan ej gick med i Kyotoavtalet. I regimer som har mer en intresseroll och medelstark makt, måste samarbeten bygga på förtroende och förhandling.[9]

Jordaxelns förändrade lutning – kan den leda till klimatförändringar?

Mina funderingar går också runt om klimatförändringar möjligen kan bero på att jordaxelns lutning förändrats över tid och att fenomen som flod och ebb därmed förändras en aning liksom att glaciäravsmältning såväl som avsmältning i Antarktis kan bero på att dessa områden börjat befinna sig något närämare solen. Jag skriver om detta i mina gamla blogginlägg, på min blogg  Http://welshcob.bloggpatsen.se/2010/12/14/4141377-jordaxelns-lutning/ ) samt http://welshcob.blogggplatsen.se/2010/12/12/4129402-forskjutning-av-arstider/#kommentarer

Dock har största klimatförändringen skett under de senaste 40-50 åren, medan jordaxelns lutning har förändrats under betydligt längre tid. Man ser en förändring i jordaxelns lutning ända sedan pyramiderna byggdes i Egypten.

 

Greta-effekten

Gretas demonstration runt klimatfrågor, har satt mycket i gungning i vårt samhälle. Jag blev därför nyfiken och började googla runt hur en 16-årig svensk flicka som befunnit sig i djup depression och ätstörning, enligt modern Malena Ernman i intervjuer mobbad samt diagnosticerad aspbergers syndrom kunnat få en sådan genomslagskraft med sina budskap. Jag har försökt dra igång ett företag i några år och vet hur svårt det är att marknadsföra sig över sociala media på ett sätt att man verkligen får en slagkraft i det. Efter Facebooks algoritm-förändring i januari 2017 har det blivit mycket svårare att nå ut med sina inlägg.

Greta hade tävlat i Svenska Dagbladet och skrivit om klimatfrågor. Denna tävling vann hon andrapris i samtidigt med att hennes föräldrar författade en bok om just klimatalarm, båda föräldrarna är vad jag förstår klimataktivister såväl som veganer. Men det räckte inte med det.

Utåt sett för den som inte är insatt i detta, ser det ut som om Greta helt apropå fick för sig att börja strejka i 3 veckor vid Sveriges Riksdagen. Men för att få göra detta, krävs ett tillstånd från Polisen. Detta tillstånd tar i genomsnitt 6 veckor enligt Polisen att få igenom och för att få igenom tillstånd i Stockholms innercity, får man betala runt 750-800 SEK för. Detta vet jag tack vare att jag blev stoppad då jag försökte mig på att spontant sjunga på Sergels Torg i somras, då jag besökte Stockholm. Väktare kom springande och stoppade mig och berättade om dessa villkor.

Detta innebär att aktionen kan ha varit planerad sedan minst 6 veckor tillbaka alternativt saknades strejktillstånd, när Greta inledde sin strejk den 20 augusti precis vid skolstart. Enligt mamma Malena Ernman i hennes inlägg på sociala media, har Greta fått uppmaningen att göra detta från en Bo Thorén från Fossil Free Dalsland och som läst Gretas tävlingsbidrag om klimat i Svenska Dagbladet.  Greta påbörjade sin strejk utanför Sveriges Riksdag den 20 augusti precis vid skolstarten och hon envisades att sitta kvar utanför Riksdagen i 3 veckors tid. Hennes strejk torde räknas som skolk. När hon blir intervjuad, säger hon att hon vill att politikerna ska ”sätta klimatet först, sätta ekologi före ekonomi och att man ska ta klimatfrågan på allvar”. Under strejktiden är hon klädd i kläder, har en ryggsäck och en termosflaska samt ett sittunderlag som förmodligen alltsammans är tillverkade i Kina. Hela familjen lär idag vara veganer, och såsom sådana äter de kanske sojaprodukter, producerade i Kina. Pappan Sverker uttalar sig under en konferens om att vi inte behöver ha några bilar. Att bo i en storstad utan bil, fungerar bra. Men att bo på landsbygden, innebär att man är beroende av bilen för att kunna få livet att gå ihop. Vissa delar av deras uttalade åsikter känns för mig såsom mycket idealistiska och inte riktigt realiserbara i verkligheten. Och vad jag ser i de filmer jag ser med denna familj, använder de produkter som fraktats från när och fjärran och de flyger hit och dit medan de uttalar domedagsprofetior, vill skrämma folk att få panik och de kräver att alla andra ska avstå allt som denna familj själva ännu utnyttjar.

Gretas uttalade krav till våra politiker får mig konfunderad. Klimatfrågorna har varit starkt på tapeten sedan 1980-talet och det har avverkats en lång rad med FN-möten, EU-möten, ideella organisationsmöten och politiska möten om just KLIMAT. Allt prat om växthuseffekten och sopbergen, allt prat om det förtunnade ozonskiktet och flygresors påverkan på klimatet. 2015 beslutades det i ett FN-möte just om att vi ska försöka hålla den globala uppvärmingen under 2 %. Det beslutades redan 2015 i Parisavtalet och man jobbade vidare med denna implementering under mötet i Polen 2018 – det är inte något nytt som Greta kommit med såsom krav! Under hösten 2018 har ytterligare ett uppföljningsmöte skett i Polen med anledning av att jobba vidare med dessa mål. Det pågår också ett mycket komplext och stort arbete runt AGENDA 2030 där också hållbarhet i fråga om miljö och klimat ingår. Så visst tas frågan om Klimat på allvar. Men det tar tid att implementera förändringar när allt annat runtomkring skenar. Och så länge allt annat skenar, är det svårt att prioritera klimatfrågor främst.

Men hur är det egentligen? Är det verkligen sådan panik som Greta och hennes familj vill få oss att tro, vad gäller den globala uppvärmningen? Nej, det är det inte. När man mäter den globala uppvärmningen, gör man mätningar på vad genomsnittstemperaturen är på våra havsytor. Genomsnittstemperaturen har sedan 1980 ökat från ca 0,1 grad Celicius till ca 1,o grad år 2020. Alltså ungefär 1 grad Celcius på 40 års tid. Växthusgaserna har förvisso stigit, men det är något som skett under 800.000 år. Jag känner således ingen panik runt klimatförändringarna. Vi har tid på oss i många generationer att göra förändringar för att komma i balans runt detta. Och med den utveckling vi har haft, har vi nog förmodligen runt 40 år på oss innan den globala uppvärmningen ligger på 2 % om vi inte gör något alls för att nå förändring på området. Jag blir alltid lite reserverad och konfunderad, när domedagsprofetior uttalas och när folk försöker mana på oss att bli rädda och panikslagna för något. Det handlar inte om 8 år såsom Greta och hennes familj har uttalat. Världen går INTE under om 8 år! Och som jag tidigare har sagt, har vi både FN-delegater, EU-delegater, politiker och en massa sakkunniga som jobbar med dessa frågor. Källa: Naturvårdsverket, se bifogad bild:

Psykologiska mekanismer bakom Gretas klimatfokus?

Jag är intresserad av psykologi och personlig utveckling. Och just i Gretafallet, har jag funderat på de motstridiga budskapen i Gretas familjs budskap i jämförelse med de fakta som Naturvårdsverket redovisar ovan. Mina funderingar är om Greta och hennes familj, upplever något som är så jobbigt att de därför har behov av att såsom psykologisk försvarsmekanism projicera starkt på något annat, som då blir till en domedagsprofetia? Ibland kan familjemedlemmar eller en hel familj också behöva något att projicera starkt på, för att orka hålla ihop familjen under en familjekris. Jag vet ju inte alls hur det förhåller sig i deras enskilda fall, men tankarna väcks ändå inom mig att det kan vara något sådant, som döljer sig bakom Gretas familjs starkt klimataktivistiska alarm. Om var och en av oss googlar oss fram och ser vad som sägs och vad som beslutats på FN-möten och i avtal, kan vi se en diskrepans mellan denna familjs bild av vårt nuvarande klimathot och vad som redovisas av mängder med experter och myndigheter. Klimathotet verkar ju inte vara så akut när man läser och begrundar andra pålitliga källor, såsom t ex Naturvårdsverket. Mer om psykologiska försvarsmekanismer kan du läsa om här för att själv bilda dig en uppfattning om vad du tycker om detta i fråga om Greta-fallet. Väg in att Greta såsom 12-åring enligt hennes mamma Malena Ernman såväl som hennes pappa Svante, lär ha gått in i en depression i samband med mobbing och där hon slutade att äta och tala, för att i samband med det också få sin diagnos asbergers syndrom (som räknas till autism). Båda föräldrarna har nämnt detta i intervjuer, mamman i tidningsartiklar där hon intervjuats om detta – och pappan tar upp det under FN-mötet i Polen.

 

Komplexa samband gör det svårt att prioritera klimatfrågan först

 Allt som berör internationella frågeställningar hör samman i ett komplext system som kan liknas vid en Rubiks kub. Allt hänger samman och ändrar man något, blir det följdeffekter i andra frågor.Det kan vara svårt att få till stånd ett samspel i ett mycket större pussel där oerhört många olika faktorer påverkar och samspelar med varandra. Vår värld är som en Rubiks Kub och varje drag vi gör, påverkar något annat. Varje händelse påverkar såsom krig, ökat våld, sämre sjukvård, sjunkande skolresultat och åldringsvård, långa väntetider för vård och tandvård, stora migrationsströmmar, torkan och vattenbristen sommaren 2018, ökade kulturella konflikter, konflikterna i våra 65 utanförskapsområden, bilbränder, ökat antal hemlösa, Metoo-rörelsen och terrorbrott. Vi behöver hålla fokus på att återigen bygga upp vårt polisväsende och vårt försvar. I april 2017 chockades många i Sverige av bussolyckan där så många ungdomar förolyckades och dog i Härjedalen på väg upp på skidresa, se https://www.svtplay.se/sorgen-mitt-i-bygden Det har hänt en massa mer akuta händelser som vi varit tvungna att ta hand om, som vi har varit tvingade att prioritera före klimatfrågorna men de stora mötena runt klimatfrågor har ju ändå fortsatt. Vi kanske därför inte har fått frågan lika mycket belyst i massmedia men utvecklingen har ändå gått framåt, frågorna har inte glömts bort samtidigt som vi har haft mycket annat att brottas med i vårt samhälle. Som jag tog upp tidigare, brukar det pågå runt 38 krig och väpnade konflikter i världen samtidigt, men eftersom vi människor inte klarar av att ta in all information om alla 38, brukar massmedia fokusera på 5-6 konflikter som de rapporterar om under längre tid. Det är mycket vi aldrig får vetskap om.

Allt som berör internationella frågeställningar hör samman i ett komplext system som kan liknas vid en Rubiks kub. Allt hänger samman och ändrar man något, blir det följdeffekter i andra frågor.

 

 

Formas, som är statliga rådet för hållbar utveckling utlyste  168,4 miljoner kronor i anslag till just forskaranslag runt klimatfrågor i mars 2018, dvs för ett år sedan. Anslagen ska täcka upp till 4 års forskning och berör 2 olika inriktningar inom klimatfrågor. Mer information finner du på https://formas.se/arkiv/alla-utlysningar/utlysningar/2019-01-27-nationella-forskningsprogrammet-om-klimat-vagar-framat.html

Längre fram i min slutdiskussion lyfter jag fram Världsbankens 3 perspektiv om vad som måste vägas in i klimatfrågedebatten, vilket visar hur svårt det är att styra utvecklingen och åstadkomma ett förändringsarbete. Vilket också vosar att Gretas familj har missat viktiga övergripande perspektiv. Dessutom är detta ett känsloladdat ämne, där sakfrågan i sig kan bli politiserad vilket försvagar argumentens trovärdighet – vilket också kan orsaka åsiktsbildningar i ytterlighetslägen – vilket kan leda till uppblossade konflikter i sig. Det rör sig om frågeställningar där det krävs engagemang men ändå en balansering i ståndpunkt för att frågorna ska tas på allvar och uppfattas såsom trovärdiga. Det handlar om mycket diplomatiskt arbete och förhållningssätt för att det är så otroligt många olika kulturer och levnadssätt som är inblandade. Vi pratar just nu om globala problemställningar och inte något som bara gäller Stockholmsbor. Risken finns också att när någon såsom Greta ikonifieras på det sätt som skett och sker, kan konflikter uppstå där någon till slut kommer till skada. Titta på Jesus, Hitler, Nelson Mandela, Mahatma Gandi och Martin Luther King. Tänk på den uppståndelse som uppkommit runt dem, där människor i endera form har förlorat sina liv. Därför är det bra om masshysterin kan lugna sig och att debatten kan föras ner på en mer saklig och diplomatisk nivå, där vi allesammans kan vara mer lösningsfokuserade, koncisa och nå mer konstruktiva resultat. Jag ser också en risk i att Gretas uppmaningar till andra barn och ungdomar runtom i världen, kan orsaka skada på dessa med tanke på att de kan leva i en helt annan verklighet än vad Greta gör i Sverige. En verklighet där deras stat, myndighet eller andra intressegrupper kan ta till våld för att tysta dessa barn och deras familjer.

I samband med Gretas strejk vid Riksdagshuset i augusti 2018, skrev en klimataktivist vid namn Ingmar Renzhog på sociala media om detta. Renzhog  startade i september 2017 aktiebolaget ”We Don’t Have Time AB”. Ungefär samtidigt började Gretas föräldrar skriva sin klimatbok förmodligen. Gretas mamma Malena Ernman och denna Ingmar Rentzhog har mötts flera gånger på olika klimatkonferenser, båda är klimataktivister.

Ingmar Renzhog skrev på Facebook i samband med Gretas påbörjade strejk, att polisen talat om att hon inte får strejka utanför Sveriges Riksdagshus, för just där kan man inte erhålla något strejktillstånd. Han drar slutsatsen att någon har anmält detta till Polisen, men det kan ju lika gärna vara så att Poliserna bara gått sin patrullrunda i området och sett att någon suttit och strejkat där de inte får sitta och strejka och att de därför också förhört sig om tillstånd.

 

Kollektiva regler och riskerna med att uppmana andra i andra länder att följa ens exempel

Häri frågar jag hur Polisväsendet kunde se mellan fingrarna på detta i tre veckors tid, när det faktiskt råder förbud att strejka utanför Riksdagshuset? Var det bara för att Greta var minderårig? Eller för att hon är Malena Ernmans dotter? Om hon raserar vårt regelverk runt detta, kan vem som helst efter detta säga att ”Om hon fick, får jag!”. Det kan få följdeffekter.

Hur mycket kan vi tillåta att regelverk och förordningar får rubbas och sättas ur spel? Denna Greta har skolkat i 3 veckor i sträck samt kommer att göra det även på fredagarna framöver säger hon, hon har strejkat olovligen på plats hon inte får strejka på, avsaknad av tillstånd för att få strejka. Hon har riktat uppmaningar till andra att skolka för att strejka. (Kan det klassas som uppvigling?) Om hon och de som följer hennes råd att utebli från skolan varje fredag för att strejka och demonstrera, innebär det att de förlorar ungefär 40 skoldagar på ett år bara på det. Utöver de 15 dagar som Greta förlorat medan hon strejkade vid Riksdagshuset. Det motsvarar ungefär hela sommarlovet och det kan komma att påverka resultaten på nationella prov och betyg för att barnen inte hinner med det som står att de ska hinna lära sig under ett skolår enligt skolplanen. Är detta rimligt?

Jag personligen skulle inte bli glad om jag fick veta att min son uteblivit från lektionerna varje fredag under en period. Och även om tanken är grandios kan en sådan uppmaning till andra, som inte bor i vårt ”snälla” land utan i land där andra regler gäller, orsaka att barn som följer denna uppmaning kan råka riktigt illa ut. Alla har inte samma levnadsvillkor som vi har i Sverige. Det är direkt oansvarigt att uppmana andra i andra kulturer och länder till att göra något som de och deras familjer kan ta skada av!

Därutöver bör vi betänka, att barn som skolkar i andra länder, kan leva i länder där detta absolut inte tillåts, och där det kan få allvarliga konsekvenser för både barn och deras familjer om de följer Gretas uppmaning och samtidigt trotsar förbud. T ex kan dessa barn med familjer komma att utsättas för våld eller i värsta hand att de dödas, för att de protesterar och inte följer de regler som finns i deras länder. Det är alltid farligt att starta en sådan här sak, för all världens befolkning lever inte under samma förhållanden som vi gör i Sverige. Det kan få så otroligt djupa konsekvenser om någon i ett land där befolkningen förtrycks, försöker följa Gretas exempel för att de tror att det inte är farligt. Att uppmana andra människor i andra kulturer och länder att följa Gretas exempel är direkt oansvarigt och kan få förödande konsekvenser för dessa andra. Vad skulle hända, om t ex barn i Kina, Irak, Afghanistan eller Syrien försökte sig på att följa Gretas exempel? Eller i vissa afrikanska länder där till exempel flickebarn är utsatta för mycket våldtäkter, såsom t ex Magda Gad rapporterat ifrån Kongo? Det skulle nog inte vara så säkert för flickebarn att sätta sig utanför myndighetshus i dessa länder och att sitta där helt exponerade för alla faror det kan innebära. Kan Greta och hennes följare garantera säkerheten för andra barn i andra länder, ja då är det en annan sak. Men eftersom de INTE kan göra det, bör de faktiskt fundera på vad de startat upp och vad det kan leda till. Den idealistiska illusionen om en perfekt värld kan få konsekvenser.

Etisk och moralisk fråga

Vart går gränsen för vad som är etiskt och moraliskt ok att göra för att man är engagerad i en fråga? Kan en anställd utebli från sitt arbete utan giltigt skäl i 3 veckor och ändå få behålla sitt jobb? Kan denne anställde uppmana sina arbetskollegor att framöver låta bli att gå till arbetet varje fredag? Vad sänder det ut  för signaler vad gäller arbetsmoral och ansvarstagande och hur mycket raseras av vårt samhällssystem om vi tillåter detta för mycket? Vi måste faktiskt begrunda även detta. Även om Greta i sig är en charmerande liten tös på många sätt, har hon regler att förhålla sig till på samma sätt som alla andra skolungdomar och vuxna. Om alla börjar bryta dessa regler vi har i samhället, kan anarki till slut utbryta. Respekten för varandra kan gå förlorad. Vilket absolut inte kommer att förbättra vårt klimat.

PR-drev utförd av klimataktivist med frontpersonen Greta?

Renzhog satte igång en internationell lansering av Greta via sociala media och verkar ha haft upprepade annonseringar i främst vissa utvalda länder som kan ge många gillatryckningar, men där få kommenterar skrevs vilket tyder på att det är ”köpta gillaklick”. När man annonserar via FB, bestämmer man mål, syfte och målgrupp. I målgruppsvalet väljer man t ex geografiskt område, åldersgrupp och kön samt vilka intressen man vill att målgruppen ska ha. Man får betala för antalet klick. Renzhog skriver om att målet är att få 20 miljoner följare. Han lär ha betalat mycket för dessa klick i denna Greta-kampanj.

Samtidigt med denna hårdlansering av Greta internationellt genom ”We Don’t Have Time AB”, medverkar Greta i filmer för detta bolag, dessa finns att se på Youtube:

https://www.youtube.com/watch?v=uGYG9pGn1U4&ytbChannel=We%20Don%27t%20Have%20Time

https://www.youtube.com/watch?v=1Cve4bLDrlM&ytbChannel=We%20Don%27t%20Have%20Time

https://www.youtube.com/watch?v=roLBS__GF8k&ytbChannel=We%20Don%27t%20Have%20Time

 

Gretas mor Malena Ernman skriver förklarande på sociala media att ”We Don’t Have Time AB” är en av de organisationer som ska få ta del av vinsten på den bok de givit ut, vilket ju onekligen vid en granskning av detta aktiebolags PR-kampanj runt Greta ser ut som ”tjänster och gentjänster” vilket kan ge skattelindringar för båda parternas verksamheter.

Enligt Greta blev det strul med utgivningen av boken varför den släpptes mycket strategiskt genom ett annat bokförlag på Gretas tredje strejkdag vid Sveriges Riksdag, den 23 augusti 2018.

I februari 2019 när uppgifter började läcka ut om samröre mellan Gretas familj och Ingmar Renzhog och hans aktiebolag. När Svenska Dagbladet började skriva om hur detta bolag har tjänat hutlösa summor pengar de sista månaderna på Greta, gick Ingmar Renzhog ut med en ursäkt till familjen hur han har använt Greta såsom frontfigur för at nå sina mål.

https://unv.is/svd.se/hans-bolag-anvande-greta-thunberg-som-dragplaster–drog-in-10-miljoner

Greta och hennes familj dementerade i februari 2019 samröre och sade att kontakten är helt bruten med Renzhog och hans aktiebolag ”We Don’t Have Time AB”. Trots detta finns det ännu kvar filmer på youtube, producerade av ”We Don’t Have Time AB” och som Greta medverkar i och som lagts upp av just ”We Don’t Have Time AB”.

Röster har börjat höjas mot Greta Thunberg. Många menar att hon är en marionett i ett PR-drev runt klimatfrågor och där vuxna individer använder henne som frontfigur för att nå politisk och ekonomisk vinning. En av dem som kritiserar detta är Angry Foreigner i en film på Youtube:

https://youtu.be/EhHoZfobsv4

Andra som samlat in information och ifrågasätter turerna runt Greta Thunberg och detta mediedrev är
https://www.facebook.com/ahenriksson

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=438&artikel=7178074&fbclid=IwAR0K9pLSP6UBEtuPsJ34TVLScBodsPRcCXIWcdoxU2GC3YDERl6QnniZvWE

https://uvell.se/2018/12/11/pr-spinnet-bakom-greta-thunberg/?fbclid=IwAR2q1AnFaI4QUfXKoSWjiApadPSEf3u7n-S4Kfy3Q6Yl8xwS-AJpR8IvWH8

Även tyska tidningen Spiegel känner tveksamheter runt Greta:

https://www.spiegel.de/plus/ist-greta-thunberg-eine-pr-marionette-a-83fbe5dd-b300-44a2-89f6-f873e19bae6e

Domedagsprofetior brukar aldrig få långvarigt gehör

Redan på 1980-talet uttalades domedagsprofetior. Då sade man att vi bara hade 10 år på oss att ändra utvecklingen, annars skulle jorden gå under. En sensationsjournalistik och ideologiska värderingar som stiger upp som en sol men faller ner som en pannkaka. Jorden och vi människor, djur och natur har överlevt i ytterligare 40 år sedan dess. Vad blev det av den förra domedagsprofetian? Ingenting. Den blossade upp – och försvann ungefär lika snabbt. Så kommer det förmodligen också att gå med Greta-fallet. Abraham Lincoln sade något vettigt en gång i tiden och som kan refereras till i just sådana här sitautioner också:

 

 

 

Organisationen ”Friday for Future saknar information om vilka som är grundare

Organisationen ”Friday for Future” som organiserar ungdomarnas demonstrationer runtom i världen, ger ut filmer på youtube, som ”We Don’t Have Time” har vidaredelat på sin egna sida. ”We Don’t Have Time” bedriver en verksamhet där de hjälper organisationer göra film just runt klimatfrågor. Är det ”We Don’t Have Time AB” som driver och startat upp ”Fridays for Future”? Jag vet inte. Det går inte att få fram vilka eller vem som egentligen har startat upp ”Friday for Future”. Hemsidan liknar något av en spökskrivares, man kan inte utläsa vem som gjort hemsidan eller jag kan inte finna information om vem som äger domänet. Däremot kan man utläsa att det är vuxnas språk och tankegångar som är synliga, när man rekommenderar demonstranter att ta hjälp av NGOs, dvs ”Non Government Organizations” för att inte råka illa ut rent juridiskt under demonstrationerna. I Tranås var det Svenska Naturskyddsföreningen som sökte tillstånd för ”Fridays for Future” demonstrationen den 15 mars.

Nominerad till Nobels Fredspris för att referera forskares resultat om klimatfrågor?

16-åriga Greta utsågs 2019 till ”Årets kvinna” och i början av 2019 nominerades hon Nobels fredspris, trots att hon bara refererar till forskarresultat runt klimatfrågor och inte på något sätt berör fredsfrågor i sig. Det har nominerats 301 personer till nobelpriset 2019. De som nominerade henne är Vänsterpartistiska politikerna Jens Holm och Håkan Svenneling och de tre norska politikerna Freddy André Øvstegård, Mona Fagerås och Lars Haltbrekken från Socialistisk Venstreparti. Svenska kvällstidningen Aftonbladet har gjort en undersökning bland sina läsare, där de frågar om vem de helst vill se ska vinna Nobels Fredspris, Greta Thunberg – eller Donald Trump. De 299 personer som i övrig är nominerade, lyfter man inte alls fram som alternativ i denna omröstning. Journalistik när den är såsom allra sämst.

 

Min oro för Greta

Jag personligen, sitter såsom mamma och fd lärare och funderar på vad som kommer att ske med Greta, då detta mediadrev plötsligt riktar blickarna till annat håll? Då ifrågasättandena kommer alltmer, eller det kanske kommer fram att hon utnyttjats i en PR-kampanj som verkar sakna motstycke de sista 2 decennierna i Sverige? Vad händer med Greta som har kämpat med så djup depression att hon slutat tala och äta en period såsom 12-åring redan och som är diagnosticerad aspbergers syndrom/autism – om inte detta till slut går hennes väg? Denna flicka som beskrivs av sin mamma i intervjuer såsom tidigare utsatt för mobbing? Vad kommer att ske med Greta, då uppmärksamheten avtar och hon kanske inte längre kan räcka till för de krav som sätts på henne och hon måste återgå till vardagsrutiner och normala skoldagar? Hon är bara ett barn på 16 år och som har haft en tuff problematik runtomkring sig. Men hon lyfts fram som något av en ny Messias just nu. Den bubblan kan spricka förr eller senare, vad händer med Greta då? Jag är inte övertygad om att Greta kommer att klara av att hantera hela denna resa och eventuella och troliga bakslag som kan komma för henne.

 

Världens utveckling och alla andra delar i livet som kräver uppmärksamhet

Att nationer styrs politiskt på olika sätt, påverkar hur vi ställer oss till klimat och utvecklingsproblematiken. Likaså etiska värderingar, kulturella skillnader, ekonomisk och social ställning och utvecklingsnivå. Hur vetenskapliga rön på området förmedlats till allmänheten liksom hur medias framställning ser på dessa, är avgörande för hur stor medvetenheten blir ute bland folket i gemen vad gäller pågående klimatförändringar och dess effekter. Rent etymologiskt kan också valet av ”klimatfrågan” verka sämre såsom ord för att nå fram till den breda massan än t ex ”växthusgaser” och ”förtunnat ozonskikt”. Det måste göras en distinktion mellan vad ekologiskt odlat i närområdet innebär klimatmässigt i relation till ekologiskt odlat transporterat långa sträckor för att nå sin slutkonsument. Så länge matpriserna stiger i Sverige, kommer det att finnas familjer som inte har råd att köpa annat än lägsta pris-mat i våra livsmedelsbutiker. Vilket t ex kan utgöras av fiskpinnar gjorda på fisk fångad vid Sydpolen.

En stor kraft finns i olika etiska och religiösa samhällssystem, som ofta respekterar och ser människans påverkan på naturen. [10] Likaså har man sett framgång i project där kvinnor involverats i klimatfrågor och klimatförändringar, mycket för att kvinnor ofta har en viktig roll i jordbrukssamhället såväl som för att samla bränsle. [11] Att utbilda barn och unga torde lättare kunna leda till en annan syn på klimat, miljö, natur och jord. Befolkningsfrågan får inte lämnas därhän i klimatfrågesammanhang, för ju fler människor vi blir på vår jord, desto mer påverkan får vi på klimatet.

Enligt Världsbanken finns det 3 perspektiv att väga in i debatten om klimatfrågor. Tidsaspekten på vår välfärd, dvs hur stor vikt vi ska lägga vid framtida generationers välfärd. Andra faktorn är tillväxtfaktorn; om tillväxtfaktorn är hög blir framtida generationer riktare, men livskvaliteten kan bli sämre för den klimatpåverkan vårt sätt att leva innebär. Den tredje är at med stigande inkomster sjunker i regel valutors värde. [12] Utifrån detta kan vi få perspektiv på vår nuvarande tillvaro.

Vårt samhälle blir alltmer sårbart av det sätt vi globaliseras på. Även om de länder som ligger på sydligare breddgrader kanske drabbas värst av de klimatförändringar som äger rum och med fokus på framför allt de länder som angränsar till Stilla Havet, där ”El Niño” nyckfullt påverkar både hav och land,[13]  kan vi inte luta oss tillbaka och känna oss trygga. Vi har en annan typ av krypande hot: Vad skulle exempelvis ett längre strömavbrott leda till i vårt land? Sommaren 2018 fick vi erfara en lång period med extrem torka och skogsbränder. Vi håller just på att rusta oss för att förbereda oss ifall krisen eller kriget kommer. MSB, ”Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap” har givit ut en broschyr till samtliga hushåll. Det pågår alltmer aktiviteter runt att få alla svenska medborgare att förbereda sig på krig eller kris. Militärtjänst har åter införts. Det är mycket som händer kring oss just nu.

Fast telefoni är nu på väg att försvinna helt, många har bara mobiltelefoner som måste laddas med el och där mobiltelefoner oftast har en begränsad livslängd som långt understiger den som fanns med fast telefoni. Färdkommunikationer såsom biogasbussar och tunnelbana skulle störas av elavbrott och vi skulle i många bostäder sakna värme, vatten och möjlighet att laga i ordning mat. Vi skulle inte kunna betala för matvaror förutom med kontanter, butiker skulle inte kunna hållas öppet på normalt sätt och matvaror som kräver kyl och frys skulle snabbt förstöras. Vi skulle inte kunna betala våra räkningar vid månadsskiftena. Vi skulle inte kunna ta ut pengar i bankomater eller tanka våra bilar vid mackarna. Datorer och teveapparater skulle inte fungera som informationskanaler till folket. Det sätt vi lever på invaggar oss i en falsk trygghet. Klimatfrågan känns för många därför som andras men inte vår. En nedgång i produktionen av bränsle skulle snabbt leda till höjda priser på bilbränsle såväl som flygtrafik och båttrafikbränsle, vilket skulle kunna leda till att mycket av Sveriges verksamheter avstannar. Eftersom de svenska bönderna för det allt tuffare coh blir allt färre samtidigt som alltmer livsmedel importeras, skulle vi ganska snabbt stå helt utan mat.

 

Min egen bakgrund

Marianne Jordhén år 2019.

Jag är född och uppvuxen på en mindre bondgård. Min mor använde djurens gödsel vid gödning av de grödor hon odlade upp åt oss. Det var inte tal om konstgödsel eller halvfabrikat. Där låg hon och många i hennes samtid långt före kravodlade grönsaker – och det gjordes som det mest naturliga i världen. Inga långa fraktsträckor utan ut till trädgårdslandet och gräva upp det vi behövde, och vintertid lagrades det i vår jordkällare eller lades in i ättiksglas. Plastprodukter var ovanliga sånär som på plasthinkarna vi hade för att bära vatten i till våra djur t ex. Vi hade egen borrad brunn med så kristallklart och gott vatten att ortsborna kom upp för att hämta vatten hos oss. Köttet fick vi genom att min far dels var en duktig jägare och dels för att vi avlade upp de djur mina föräldrar sedan slaktade åt oss. Jag lärde mig tidigt som barn hur jag kunde leta tecken i naturen för att veta väderstrecken om jag skulle gå vilse. Och jag lärde mig tälja och lite om vilka växter som var ätliga om jag någon gång skulle hamna i en överlevnadssituation. Min far var mycket sparsam och brukade uttrycka att ”man ska spara på strömmen”. Det är ord som sitter hårt inpräntade i mig.

När jag var 17 och 20 år gammal arbetade jag såsom lägerledare respektive huvudledare inom organisationen 4H, där vi skulle lära barn på veckoläger på lantgård att relatera bra till varandra, djuren och naturen. Det fanns ett helheltperspektiv och en ödmjukhet i verksamheten, en omtänksamhet om allt levande.  Vi levde och verkade nära naturen, långt från internet och datorer och där fanns inga tankar på att beställa hem produkter från Kina. Även om det pågick diskussioner om sopberg, kärnkraft och minskat ozonlager, låg fokus på att leva nära naturen på ett naturligt och naturvänligt sätt, utan så stor påverkan på vårt klimat. Dessa frågor var inte så starkt politiserade på den tiden, utan de fick oftast vara just sakfrågor.

Sett i perspektiv runt dessa klimatfrågor, hade jag en idyllisk barn- och ungdom. Ett sådant liv, som inte alla är förunnade. Om än jag fick lära mig att jobba hårt som barn och det inte var tal om att smita undan genom att skolka från skolan för att följa sin ideologi. Jag tror inte ens att jag skulle ha fått ha så starka värderingar som Greta verkar ha, om någonting. Jag fostrades till att visa andra respekt och att vara en snäll och ödmjuk flicka som gjorde som jag blev tillsagd. Men inom mig har jag alltid burit en kärna av medmänsklighet och humanismen och jag har ofta hjälpt människor i kris. Jag har alltid visat respekt för natur och djur. Jag är medlem i Civilförsvarsförbundet och är ganska påläst och förberedd på vad gäller ”Tryggare i 72 timmar”. Jag äger ingen bil och oftast går och cyklar jag när jag ska uträtta mina viktigaste ärenden. Jag bor idag inne i centrala Linköping och har gång- och cykelavstånd till det mesta, men förstår att de som har längre avstånd till allt behöver få ha sin bil. Jag förstår, att vissa resor i tjänsten måste kunna ske per flyg. Jag känner ingen panik för vårt klimat just nu trots alla alarmerande rapporter, utan snarare oro över hur vår samhällsutveckling ser ut överlag vad gäller terrorhot, sårbarhet, krig, katastrofer och samhällskriser. Jag är arbetssökande, deltidssjuk och ensamstående mamma och har fullt upp med att etablera mig i arbete igen. Jag vill ha tid för att göra lite roligt i mitt liv, såsom spela teater, sjunga och spela musik. Jag måste se till att få in pengar för att kunna betala mina räkningar varje månad och min ekonomi är ansträngd, jag kan inte lyxa till det med några extravaganser. Jag har en son att ta hand om och finnas för i nuet. Vardagen kallar således på uppmärksamhet som gör, att klimatfrågorna egentligen får skjutas på framtiden och överlåtas till dem som är satta att lösa de problemen inom FN och politikerskaran.

Och jag tror inte att jag är ensam om att känna så. Ibland måste man välja vad man håller fokus på. Och eftersom det finns starka ekonomiska intressen inblandade i Gretas lansering och jag faktiskt anser att mycket görs hela tiden just i fråga om miljö och klimatfrågor, känner jag mig ytterst tveksam till om verkligen Gretas insats egentligen behövs mitt under den orostid vi är inne i redan. Vilket en del tydligt protesterat mot och menar att hon behövs visst. Just nu är jag glad om jag lyckas ro runt allt annat i mitt liv än att få ännu mera att tänka på, så detta är det sista jag kommer att beröra klimatfrågor just nu. Det finns annat jag måste ta hand om här och nu.

Och om du råkar söka en plikttrogen mångsysslare att anställa på 50-75 %, som har hög arbetsmoral och håller sina arbetstider, kan jag vara ett alternativ. Jag skulle bli mycket glad och tacksam för att kunna få försörja mig och mitt barn och jag skulle vara ytterst lojal mot min arbetsgivare. Jag pratar t ex ännu gott om ”Gevalia” som jag arbetade för år 1990-92. Men jag kan sätta ner foten när jag tycker att vi förlorar verklighetsanknytningen och folk blir för idealistiska i vårt sätt att agera. Då vill jag ta ner diskussionen på jorden lite mer igen, för att vi ska kunna fortsätta tänka lösningsfokuserat på sakfrågan ifråga istället för politiserat ideologiskt och åt det mer fanatiska hållet. Jag börjar kanske bli för gammal för sånt, helt enkelt och jag är inte så lättlurad längre. Vilket innebär att jag också är mentalt stabil och vet vart jag står, jag låter mig inte dras med av mediadrev så lätt utan försöker analysera läget själv. Sådan har jag alltid varit. Om än det innebär, att man blir pålitlig och rättvis men till viss del kan upplevas obekväm, för att folk inte klarar av raka budskap. Jag är dock den där typen av person, som kan hålla en hemlighet. T ex har jag aldrig svikit mitt löfte till min förste äkta mans farfar, att aldrig sprida receptet till deras familjedrink i ASEA-släkten. Jag har hållit tyst om det som musen i runt 25 år nu. 🙂

 

Grunden till denna text är baserad på en artikel jag skrev redan år 2013, nu påbyggd med historien om Greta och mina reflektioner kring det. Här nedan är mina källor:

[1] Hulme, M, ”Varför är vi oense om klimatförändring”, Cambridge University Press, 2009, sid 181

[2] Hulme, M; sid 215

[3] Svenskt käk, årgång 1, 2012, sid 54-55

[4] Ibid sid 54

[5] Wijkman, A och Rockström, J: ”Den stora förnekelsen”, Medstörms Bokförlag, 2011, sid 191

[6] World Bank, World Development Report: Development and Climate Change, Washington DC, World Bank,  2010, kapitel  1, sid 47

[7] Wijkman, A och Rockström, J: ”Den stora förnekelsen”, Medströms Bokförlag, 2011, sid 203-204

[8] Bulkeley, H och Newell, P: ”Governing Climate Change”, Rothledge, London, 2010, sid 6-7

[9] Ibid

[10] World Bank. World Development Report, Development and Climate Change, Washington DC, 2010, kapitel 1, sid 53

[11] World bank; World Development Report; Development and Climate Change, Washington DC, 2010, kapitel 1, sid 43

[12] World Bank, World Development Report: Developoment and Climate Change, Washington DC, 2010, kapitel 1, sid 49

[13] Fagan, B; Flods, Famines and Emperors: El Niño and the Fate of Civilisations, Basic Books, New York, Kapitel 13